Bernardo Atxaga, isem-is n tidett Joseba Irazu, yernu ilul-d di 1951 di temdint n Asteasu, di temnaḍt n Guipuzcoa, di Tmurt n Yibaskiyen n wenẓul, di Spenyul. Atxaga ay yeɣran tussniwin tudmisin (sciences économiques) di tesdawit, yeqdec azal n ḥdac wagguren di tbanka di temdint n San Sebastian. Sakin, yuɣal ɣer tesdawit akken ad iɣer tasnagayt u seg yimir-n ay yekcem s amḍal n tira akken ad yuɣal d yiwen seg yimura imeqqranen n tutlayt tabaskit akk d tespenyulit.

Bernardo Atxaga
Taɣect
Tameddurt
Isem-is ummid José Irazu Garmendia
Talalit Asteasu (fr) Suqel, 27 Yulyu 1951 (72 n yiseggasen)
Taɣlent Spenyul
Axxam-is Zalduondo (fr) Suqel
Tawacult
Tissulya akked Asun Garikano (fr) Suqel
Atmaten-is d yissetma-s Iñaki Irazu (fr) Suqel
Tiɣri
Alma mater université de Barcelone (fr) Suqel : Tafelsuft, lettres (fr) Suqel
Université de Bilbao (fr) Suqel 1973) licence (fr) Suqel : tadamsa
Tutlayin Tabaskit
Taspenyult
Taglizit
Amahil
Amahil amaru, amedyaz, auteur ou autrice de littérature pour la jeunesse (fr) Suqel d scénariste (fr) Suqel
Prizes
Membership Académie de la langue basque (fr) Suqel
Pott Banda (fr) Suqel
Jakiunde (fr) Suqel
Amussu littérature basque (fr) Suqel
Surnames Bernardo Atxaga
Artistic movement nouvelle (fr) Suqel
ungal
tamedyezt
essai (fr) Suqel
IMDb nm1547945
atxaga.eus

Adlis amezwaru ay d-yessuffeɣ d ammud n yisefra umi isemma Ziutateak (timdinin), yura-t di 1976, yernu sin n yiseggasen sakin, yerna yessuffeɣ-d ammud nniḍen n yisefra, Etiopia, d win i yes ay ibeddel si lqaɛa tamedyazt tabaskit u yerbeḥ-d fell-as arraz n wezɣan (prix de la critique) aspenyuli. Ikemmel dɣa seg yimir-n yettaru, u di ɛecrin n yiseggasen-nni ay d-iḍefren, yessuffeɣ-d ugar n ɛecrin n yedlisen n tsekla i yigerdan akk d yelmeẓyen, am wakken ay yura imsuyas i waṭas n tesgilin n rr'adyu akk d tceqfatin n umezgun. Atxaga yesɛa diɣ assaɣ iǧehden akk d uẓawan abaski imi ay yura acḥal n tezlatin s tutlayt-is.

D acu kan, tamelt-yines tameqqrant deg wemḍal n tsekla yekseb-itt-id s wungalen-is i yes ay yuɣal yettwassen akk deg wemḍal ladɣa imi ay ten-id-ssuqlen ɣer waṭas n tutlayin. Ungal amenzu ay yura, "Bi anai" (Sin watmaten) yerbeḥ-d yis-s Atxaga arraz n wezɣan i tikkelt tis snat di 1985. Rebɛa n yiseggasen sakin, di 1988, yessuffeɣ-d Atxaga ungal-is ay ifazen akk, Obabakoak (at Obaba), d win i ɣef d-yerbeḥ Arraz Aɣelnaw n Tsekla (Primio Nacional de Literatura) n Spenyul u yella-d d amaru abaski amenzu ara d-irebḥen arraz-agi, am wakken ay d-yerbeḥ diɣ fell-as arraz n wedlis abaski, Euskadi, akk d warraz n wezɣan aspenyuli i tikkelt tis tlata.

Obabakoak nzan seg-s 30.000 n wudmawen. Si ger yedlisen nniḍen ay yettwassnen ay d-yessuffeɣ Atxaga, nezmer ad d-nebder "Tamurt n Yibaskiyen akk d Yedles neɣ mi ara d-yaki yinisi", "Anẓad ay d-yemɣin deg yiles" akk d yiwen n wedlis i yigerdan isem-is "Shola akk d yilfan". Si melmi kan, yerna yessuffeɣ-d daɣen sin yedlisen s wazal-nsen, "Argaz awḥid" akk d "Igenwan-nni".

Tirawt n Bernardo Atxaga d tin i deg texleḍ tsekla tamaynut n wass-a akk d tsekla tamsilawt ay d-yettmeslayen ɣef tɣawsiwin akken llant di tudert, ama lhant, ama d iri-tent. Deg wungalen-is, Atxaga yettban-d seg wid yekkaten ɣef ugama yernu udmawen d wid ay d-yeddem seg wegdud abaski ara yettqabalen lehmum n tmetti n tallit-agi-nneɣ. Yuɣ lḥal, werǧin yenwi Atxaga d akken ad d-yaweḍ wass i deg ara yuɣal yisem-is mechur' am wass-a, yernu kra ttxemmimen, qqaren-as d akken Bernardo Atxaga yessaweḍ ad as-d-yerr ttar' i tutlayt tabaskit, ay yettwaḥeqren acḥal, imi ass-a tewweḍ Madrid alammi ay testeɛr'ef s yiwen n umara d Abaski.

Tamselyut ẓreg