Tutlayt tacawit

(Yettusmimeḍ seg Tacawit)

Tacawit neɣ Tawrasyant (s tifinaɣ: ⵜⴰⵛⴰⵡⵉⵜ) d tutlayt ttutlayen Icawiyen di temnaḍt n Luras deg usamar n tmurt n Dzayer. Tacawit tḍeffer afurk n Tutlayin Timaziɣin n ugafa yettekkan di twacult n tutlayin timaziɣin. Asdi id d-yiri tajerrumt tameẓẓyant n Tcawit G. Mercier (1896), yenna-d; imaziɣen izedɣen Luras semman iman-nsen Hiqbayliyen, semman tutlayt-nsen "haqbaylit". Awal n Teɛrabt cawiya yella kra n yir awal, anamek-is d imeksawen. Maca d awal i i seqdecen labas, al imir-a ula d imaziɣen n awras semman iman nsen Icawiyen, yerni tutlayt-nsen dTacawit.

Tacawit
Hacawit
Abdar [θaʃawɪθ]
Aẓaran deg Lezzayer
Tamnaḍt Awras
At tutlayt tayemmat
2,130,000 (2016)[1]
Ingalen n tutlayt
ISO 639-3 shy
Glottolog tach1249[2]
Afraq n tintalyin n tcawit

Igezda (lwilayat) anda ttmeslayen tutlayt-agi d: Tabatent, Xenclet, Suq Ahras, Um Lebwaqi, Tbessa, Qsenṭina, tiɣawinin di wenẓul n Sṭif d umur n ugafa n tmaẓlayt (tawilayt) n Tbeskert.

Tasnimeslit Tacawit

  • g > y (At ɛebdi): argaz > aryaz;

eg > ey "sker" ;

mger > myer ;

bzeg > bzey/bziy

  • g > ǧ > j (Amag Azeggaɣ d At Fraḥ): gar > ǧar > jar ;

tagrest > tajrest ;

mger > mjer  ;

ajenna (< agenna) "igenni" ;

ajertil (<agertil) ;

aniji (<anebgi) "inebgi"


  • k > c : kem > cem;

neknin > necnin "nekni" ;

(a)kal > cal "akal"

  • kk > čč : nekk > nečč ;

kkat > ččat "wwet" ;

nekkenti > neččenti.

Wanag, aznaɣri amaziɣ /y/ tezmer ad tuɣal d tiggeɣt tanɣant /g, gg/ :

  • yis > gis "aɛudiw", yaziḍ > gaziḍ "ayaziḍ" (tama n Txencelt ed Temilit) : teyni > qeggeni "tini/ṭṭmer"...

Zdat tiggeɣt taɛeẓẓugt – /y/ ad yuɣal /k/ > [ç] : Tazdayt > Tazdaçt ;

Tahyuyt > Tahyut, "Taqcict"...

Adelsumuɣ ẓreg

  • André Basset, Textes berbères de l'Aurès (parler des Ayt Frah), Paris, Publ. de l'Institut d'Etudes Orientales, 1961
  • Nordine Boulhaïs, "Recherches sur l'Aurès, bibliographie ordonnée", Etudes et Documents Berbères 15-16 (1998), is. 284-312 (aḍris s pdf) Archived 2007-09-27 at the Wayback Machine
  • Salem Caker, amagrad Aurès (Linguistique), deg Encyclopédie Berbère, fasc.VIII (1990), is. 1162-1169
  • G. Huyghe, Dictionnaire français-chaouia (Qamus rumi-caui), Alger, Jourdan, 1906
  • G. Huyghe, Dictionnaire chaouïa-kabyle et français, Alger, Jourdan, 1907
  • Mena Lafkioui & Daniela Merolla, Contes berbères chaouis de l'Aurès d'après Gustave Mercier. Köln, Köppe, 2002 (ISBN 3-89645-382-3)
  • Gustave Mercier, Les Chaouia de l'Aurès, Paris, Leroux, 1896
  • Gustave Mercier, Cinq textes berbères en dialecte chaouia, Paris, Imprimerie Nationale, 1900
  • Thomas G. Penchoen, Etude syntaxique d'un parler berbère (Ait Frah de l'Aurès), Napoli, Istituto Universitario Orientale, 1973
  • Adam Sierakowsky, Das Schaui, ein Beitrag zur berberischen Sprach- und Volkskunde, Dresden, Kraszewski, 1871, 137 is.

Tiwelhiwin ẓreg

  1. "Tachawit". Ethnologue (in Taglizit). Retrieved 2018-06-01.
  2. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017). "Chaouia of the Aures". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
Tamaziɣt
Muritanya : Taẓnagt - Merruk : Tarifit | Tamaziɣt | Tasusit | Taznagt n Srayr | Tamaziɣt tudayt | Taɣumarit - Lezzayer : Taqbaylit | Tacawit | Tumẓabt | Teggargrent | Tacenwit | Iɣermawen | Tagurart - Tunes : Tasendit | Tajerbit | Tamaẓret | Dwiret - Libya : Tanfust | Twillult | Taɣdimest | Ɣat | Tasuknit | aɣarmi | Tawilant | Tazuregt - Miẓra : Isiwan - Aneẓruf : Tamahaq | Tetserret | Tayiṛt | Tawellemt | Tamaceqt - Tigzirin Tiknariyin : † Tagwanect