Tutlayt taqbaylit : Tameẓla gar ileqman
Contenu supprimé Contenu ajouté
IdlesAdlis (mmeslay | attekki) Aucun résumé des modifications |
IdlesAdlis (mmeslay | attekki) Aucun résumé des modifications |
||
Ajerriḍ 2:
| name = Taqbaylit
| nativename = {{Audio|Kab-Taqbaylit.ogg|'''Taqbaylit'''}}
| states = [[Tamurt n Leqbayel|Tamurt n Yiqbayliyen]]
| region = [[Tamurt n leqbayel]]
| ethnicity = [[Leqbayel, Iqbayliyen]]
Ajerriḍ 15:
| glotto = kaby1243
| glottorefname = Kabyle
| script = [[Agemmay Amaziɣ
| map = Kabyle_language_percent_speakers.png
| mapcaption = Afmiḍi n yimsiwlen n Teqbaylit
Ajerriḍ 37:
Seg tudrin i d-yezzin i [[Mila]], teṛṛeḍ ar tid n yidurar n [[Lḥuḍna]], idurar n [[Ṣṭif]], idurar n [[Jijel]], [[Msila]] d wezray ar tmurt n Leqbayel n wass-a, [[At Wartilan]], [[At Yeɛla]], akked iderma n temnaḍt n [[Bgayet]], n [[Tubiret]] akked wid n [[Tizi Wezzu]] d [[Bumerdas]].
[[File:Aires linguistiques du nord-est algérien.svg|thumb|Asideg n
Imir Ifṛansisen ttekkan ɣef lquyyad akked Bacaɣat akken ad qehren ugdud. Kksen-d wakal i wid yellan zedɣen anda yella wakal yelhan i tyerza, kra snegren-t, kra snejlan-t.
Ajerriḍ 45:
I izemren ad t-iḥudden ɣef wengar d tira akked tayri d wazal ad d-as-fken warraw-is. Ma tenger teqbaylit ad d-negren iqbayliyen, ad d-qqimen imdanen war idles, ad asen-teḍru am tebrikt yettun tikli n tyaziḍt, tin n tsekkurt ur as-tewwiḍ ara. Ttbut ɣef aya, ad d-iɣer kan yiwen amek d-gran wid akken yettun tutlayt-nsen uɣen tutlayt-nniḍen anda yewweḍ wazal-nsen. Win i d-yusan ad ten-yenher am ulli.
== Agemmay unṣib n tutlayt taqbaylit<ref>Kamel Bouamara, Brahim Hamek, M.A Mahrouche, Z. Meksem, A. Rabehi, Mustapha Tidjet (2009), ''Ilugan n tira n tmaziɣt - Manuel de notation de tamazight, pp.17-18,'' Ed. iman-nneɣ. (ISBN : 9947-819- 07-8)</ref> ==
Isekkilen n ugemmay swayes nettaru taqbaylit, d wid n tlatint, anagar sin-a : '''ɣ''' d '''ε''', i d-yekkan seg tegrigt. Isekkilen yettawin aɛeqqa ddaw-nsen, nettaru yes-sen imesla ufayen, anagar '''ḥ'''. Isekkilen yettawin akafu nnig-nsen, nettaru yes-sen izegnaggaɣen imezgiyen n '''c''' d '''j'''. Isekkilen '''''[o], [p], [v],''''' nettaru yes-sen imesla yezgan deg wawalen imnekcamen n umalu, imesla ur nelli deg unagraw asnislan n teqbaylit. Asekkil '''u''', azal-is d win n tuget n tutlayin n umalu ('''ou''' deg tefransist).
Agemmay atrar n tutlayt taqbaylit ila '''35''' d asekkil :
{| class="wikitable"
|+Isekkilen imeqqṛanen d yisekkilen imeẓẓyanen n ugemmay unṣib n tutlayt taqbaylit
!A
!B
!C
!Č
!D
!Ḍ
!E
!F
!G
!Ǧ
!H
!Ḥ
!I
!J
!K
!L
!M
!N
!O
!P
!Q
!R
!Ṛ
!S
!Ṣ
!T
!Ṭ
!U
!V
!W
!X
!Y
!Z
!Ẓ
!Ɛ
|-
!a
!b
!c
!č
!d
!ḍ
!e
!f
!g
!ǧ
!h
!ḥ
!i
!j
!k
!l
!m
!n
!o
!p
!q
!r
!ṛ
!s
!ṣ
!t
!ṭ
!u
!v
!w
!x
!y
!z
!ẓ
!ɛ
|}
== Ilugan n tira n tutlayt taqbaylit <ref>Kamel Bouamara, Brahim Hamek, M.A Mahrouche, Z. Meksem, A. Rabehi, Mustapha Tidjet (2009), ''Ilugan n tira n tmaziɣt - Manuel de notation de tamazight, pp.19'' Ed. iman-nneɣ. (ISBN : 9947-819- 07-8)</ref> ==
=== '''Alug amezwaru :''' ===
Yal imesli nettaru-t s yiwen n usekkil, d aḥerfi neɣ d ussid ; anda yebɣu yili deg wawal, talɣa-s yiwet : – Ama deg tazwara n wawal : '''yezwar, zwir.''' – Ama deg tlemmast-is : '''tayri, Lezzayer'''. – Ama ɣer taggara n wawal : '''aggay, argaz.'''
=== '''Alug wis sin :''' ===
Imesli ussid yettwaray s usiknew n usekkil : tame'''ṭṭ'''ut, tame'''dd'''urt, taze'''mm'''urt, ye'''ṛṛ'''eẓ, ize'''gg'''er, '''dd'''u , '''kk'''er, atg.
Llant snat n taggayin n tussda : tin n '''tnumi''' d tin n '''tjerrumt :'''
'''Tussda n tnumi :''' Tussda deg wawal, nettaru-tt akken i nuɣ tanumi nsell-as. Maca tanumi-ya temxallaf seg tama ɣer tayeḍ, seg taddart ɣer tayeḍ, tikwal seg umdan ɣer wayeḍ. Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara aɣ-d-yemlen anda tella, d wanda ur telli tussda. Tussda-ya, tella deg :
* '''Ismawen''' : tile'''ll'''i, u'''zz'''al, u'''ff'''al, '''dd'''eqs, atg. ''Deg yismawen i d-yekkan seg taεrabt, wid ibeddun s yisekkilen n yiṭij, deg tmaziɣt, asekkil amezwaru yezga d ussid'' : '''ss'''if, '''ṭṭ'''bel, '''zz'''it, '''ṭṭ'''ir, '''ṭṭ'''bib, '''nn'''if, '''rr'''if, '''nn'''efs, atg.
* Imyagen (ilan yiwet n tergalt – war tiɣri) : e'''kk''', e'''rr''', e'''ǧǧ''', atg. – ''d teɣri'' : '''zz'''i, '''dd'''u, '''ss'''u, atg. ''+ ilan snat (neɣ ugar) n tergalin'' – ''war tiɣri'' : '''cc'''eḍ, '''cc'''ef, '''dd'''em, '''dd'''er, '''ff'''er, '''kk'''er, '''kk'''es, de'''gg'''er, '''qq'''eṛs, '''ṭṭ'''erḍeq, atg. ''– d yiwet n teɣri'' : '''gg'''al, se'''qq'''i, a'''zz'''el, mle'''ll'''i, atg. ''– d snat n teɣra'' : '''dd'''uri, i'''ss'''in, '''gg'''uni, atg.
'''Tussda n tjerrumt : (atan deg tira)'''
==Tamselyut==
*http://www.imyura.net
==Umuɣ n yidlisen==
* Si Amar ou Saïd Boulifa, ''Recueil de poésies kabyles. Texte zouaoua traduit, annoté et précédé d'une étude sur la femme kabyle et d'une notice sur le chant kabyle (airs de musique)'', Alger, 1904, 555 is. (taẓrigt tis 2 Alger-Paris, 1990, ISBN 2-906659-00-04)
* Adolphe Hanoteau, ''Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura'', Paris, Imp. impériale, 1867 [http://gallica.bnf.fr/Catalogue/noticesInd/FRBNF30574685.htm (aḍris es pdf)]
|