Tutlayt taqbaylit : Tameẓla gar ileqman

Contenu supprimé Contenu ajouté
IdlesAdlis (mmeslay | attekki)
Aucun résumé des modifications
IdlesAdlis (mmeslay | attekki)
Aucun résumé des modifications
Ajerriḍ 2:
| name = Taqbaylit
| nativename = {{Audio|Kab-Taqbaylit.ogg|'''Taqbaylit'''}}
| states = [[Tamurt n Leqbayel|Tamurt n Yiqbayliyen]], [[Lezzayer]], [[Fṛansa]], [[Kanada]]
| region = [[Tamurt n leqbayel]]
| ethnicity = [[Leqbayel, Iqbayliyen]]
Ajerriḍ 15:
| glotto = kaby1243
| glottorefname = Kabyle
| script = [[Agemmay Amaziɣ AlaṭiniAlatin|Agemmay AlatinAlaṭini]] <ref>{{cite web|url=http://www.radioalgerie.dz/news/fr/article/20180109/130683.html|title=Nouria Benghabrit : l'enseignement de Tamazight sera élargi à 10 autres wilayas et bénéficiera de 300 nouveaux postes budgétaires|website=Rafio Algérienne|quote=la graphie Tifinagh pour le Targui, Latine pour la Kabylie et Arabe pour le M’Zab et les Aurès}}</ref>
| map = Kabyle_language_percent_speakers.png
| mapcaption = Afmiḍi n yimsiwlen n Teqbaylit
Ajerriḍ 37:
Seg tudrin i d-yezzin i [[Mila]], teṛṛeḍ ar tid n yidurar n [[Lḥuḍna]], idurar n [[Ṣṭif]], idurar n [[Jijel]], [[Msila]] d wezray ar tmurt n Leqbayel n wass-a, [[At Wartilan]], [[At Yeɛla]], akked iderma n temnaḍt n [[Bgayet]], n [[Tubiret]] akked wid n [[Tizi Wezzu]] d [[Bumerdas]].
 
[[File:Aires linguistiques du nord-est algérien.svg|thumb|Asideg n Teqbaylittutlayt taqbaylit d tutlayt [[Tacawit|Tcawittacawit]] deg ugafa-agmoḍanusammar n [[Zzayer|Lezzayer]]]]
 
Imir Ifṛansisen ttekkan ɣef lquyyad akked Bacaɣat akken ad qehren ugdud. Kksen-d wakal i wid yellan zedɣen anda yella wakal yelhan i tyerza, kra snegren-t, kra snejlan-t.
Ajerriḍ 45:
I izemren ad t-iḥudden ɣef wengar d tira akked tayri d wazal ad d-as-fken warraw-is. Ma tenger teqbaylit ad d-negren iqbayliyen, ad d-qqimen imdanen war idles, ad asen-teḍru am tebrikt yettun tikli n tyaziḍt, tin n tsekkurt ur as-tewwiḍ ara. Ttbut ɣef aya, ad d-iɣer kan yiwen amek d-gran wid akken yettun tutlayt-nsen uɣen tutlayt-nniḍen anda yewweḍ wazal-nsen. Win i d-yusan ad ten-yenher am ulli.
 
== Agemmay unṣib n tutlayt taqbaylit<ref>Kamel Bouamara, Brahim Hamek, M.A Mahrouche, Z. Meksem, A. Rabehi, Mustapha Tidjet (2009), ''Ilugan n tira n tmaziɣt - Manuel de notation de tamazight, pp.17-18,'' Ed. iman-nneɣ. (ISBN : 9947-819- 07-8)</ref> ==
== Agemmay n tmaziɣt (alatini) ==
Isekkilen n ugemmay swayes nettaru taqbaylit, d wid n tlatint, anagar sin-a : '''ɣ''' d '''ε''', i d-yekkan seg tegrigt. Isekkilen yettawin aɛeqqa ddaw-nsen, nettaru yes-sen imesla ufayen, anagar '''ḥ'''. Isekkilen yettawin akafu nnig-nsen, nettaru yes-sen izegnaggaɣen imezgiyen n '''c''' d '''j'''. Isekkilen '''''[o], [p], [v],''''' nettaru yes-sen imesla yezgan deg wawalen imnekcamen n umalu, imesla ur nelli deg unagraw asnislan n teqbaylit. Asekkil '''u''', azal-is d win n tuget n tutlayin n umalu ('''ou''' deg tefransist).
: Ẓer [[Agemmay alatini en teqbaylit]]
 
'''NB''': Zik nesseqdac "ț", "ʐ", maca mači tura (Kamal naït zerrad, tajerrumt tatrart en teqbaylit).
Agemmay atrar n tutlayt taqbaylit ila '''35''' d asekkil :
{| align="center" border="1" cellspacing="0" cellpadding="8" bgcolor="#EFEFEF" style="font-size:20px; text-align:center;"
{| class="wikitable"
|-
|+Isekkilen imeqqṛanen d yisekkilen imeẓẓyanen n ugemmay unṣib n tutlayt taqbaylit
| [[A]] || [[Ɛ]] || [[B]] || [[C]] || [[Č]] || [[D]] || [[Ḍ]] || [[E]] || [[F]] || [[G]] || [[Ǧ]] || [[H]] || [[Ḥ]]
!A
|-
!B
| [[I]] || [[J]] || [[K]] || [[L]] || [[M]] || [[N]] || [[Q]] || [[Ɣ]] || [[R]] || [[Ṛ]] ||[[S]]||[[Ṣ]]||[[T]]
!C
|-
|[[Ṭ]]||[[U]]||[[W]]||[[X]]||[[Y]]||[[Z]]||[[Ẓ]]||&nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp;
!D
!Ḍ
!E
!F
!G
!H
!Ḥ
!I
!J
!K
!L
!M
!N
!O
!P
!Q
!R
!Ṛ
!S
!Ṣ
!T
!Ṭ
!U
!V
!W
!X
!Y
!Z
!Ẓ
|-
!a
!b
!c
!d
!ḍ
!e
!f
!g
!h
!ḥ
!i
!j
!k
!l
!m
!n
!o
!p
!q
!r
!ṛ
!s
!ṣ
!t
!ṭ
!u
!v
!w
!x
!y
!z
!ẓ
|}
 
== Ilugan n tira n tutlayt taqbaylit <ref>Kamel Bouamara, Brahim Hamek, M.A Mahrouche, Z. Meksem, A. Rabehi, Mustapha Tidjet (2009), ''Ilugan n tira n tmaziɣt - Manuel de notation de tamazight, pp.19'' Ed. iman-nneɣ. (ISBN : 9947-819- 07-8)</ref> ==
 
=== '''Alug amezwaru :''' ===
{| align="center" border="1" cellspacing="0" cellpadding="8" bgcolor="#EFEFEF" style="font-size:20px; text-align:center;"
Yal imesli nettaru-t s yiwen n usekkil, d aḥerfi neɣ d ussid ; anda yebɣu yili deg wawal, talɣa-s yiwet : – Ama deg tazwara n wawal : '''yezwar, zwir.''' – Ama deg tlemmast-is : '''tayri, Lezzayer'''. – Ama ɣer taggara n wawal : '''aggay, argaz.'''
|-
| [[a]] || [[ɛ]] || [[b]] || [[c]] || [[č]] || [[d]] || [[ḍ]] || [[e]] || [[f]] || [[g]] || [[ǧ]] || [[h]] || [[ḥ]]
|-
| [[i]] || [[j]] || [[k]] || [[l]] || [[m]] || [[n]] || [[q]] || [[ɣ]] || [[r]] || [[ṛ]] ||[[s]]||[[ṣ]]||[[t]]
|-
|[[ṭ]]||[[u]]||[[w]]||[[x]]||[[y]]||[[z]]||[[ẓ]]||&nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp;
|-
|}<br />
 
==Agemmay n Tmaziɣt ([[Tifinaɣ]])==
 
=== '''Alug wis sin :''' ===
Iqbayliyen ger imenza deg [[aɣref|iɣerfan]] n [[Tamazɣa|Tefriqt n ugafa] i yuran s [[tifinaɣ]] seld/uqbel n [[itergiyen|imucaɣ]] yugẓen (i ḥerzen) [[Asekkil|iskkiilen-a]] teɣzi n igima iseggasen.
Imesli ussid yettwaray s usiknew n usekkil : tame'''ṭṭ'''ut, tame'''dd'''urt, taze'''mm'''urt, ye'''ṛṛ'''eẓ, ize'''gg'''er, '''dd'''u , '''kk'''er, atg.
 
Llant snat n taggayin n tussda : tin n '''tnumi''' d tin n '''tjerrumt :'''
Isekkilen en tifinaɣ d agemmay n [[Tamaziɣt|Tmaziɣt]] deg-s 38 iskilen , ugar en 47 n tadatin.
 
'''Tussda n tnumi :''' Tussda deg wawal, nettaru-tt akken i nuɣ tanumi nsell-as. Maca tanumi-ya temxallaf seg tama ɣer tayeḍ, seg taddart ɣer tayeḍ, tikwal seg umdan ɣer wayeḍ. Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara aɣ-d-yemlen anda tella, d wanda ur telli tussda. Tussda-ya, tella deg :
Anamek-is deg teẓri n kra [[tasnilest|imusnawen]] ur d-yeki seg uẓar Afenniq, ur yelli d anamek n usunaɣ aken qqaṛen kra(Fnaɣ=dessiner), Maca yal Amaziɣ yugẓen annuz-is d cfawat-is yeẓra anamek n tifinaɣ yekka-d s (tifin «''découverte''» nneɣ «''Notre''») ayen ad yefken Tifinaɣ (notre découverte). Maca tawalt n "tafineq" (tafineɣt) tella di Tmaceɣt am "le singulier" en "tifinaɣ".
 
* '''Ismawen''' : tile'''ll'''i, u'''zz'''al, u'''ff'''al, '''dd'''eqs, atg. ''Deg yismawen i d-yekkan seg taεrabt, wid ibeddun s yisekkilen n yiṭij, deg tmaziɣt, asekkil amezwaru yezga d ussid'' : '''ss'''if, '''ṭṭ'''bel, '''zz'''it, '''ṭṭ'''ir, '''ṭṭ'''bib, '''nn'''if, '''rr'''if, '''nn'''efs, atg.
Agemmay n Tifinaɣ am iskkilen n tutlayin-nniḍen deg umezruy seg 22 isekkilen ar ilibiyen imziken ar ugemmay n unagraw amaziɣ aseggass 1960.
* Imyagen (ilan yiwet n tergalt – war tiɣri) : e'''kk''', e'''rr''', e'''ǧǧ''', atg. – ''d teɣri'' : '''zz'''i, '''dd'''u, '''ss'''u, atg. ''+ ilan snat (neɣ ugar) n tergalin'' – ''war tiɣri'' : '''cc'''eḍ, '''cc'''ef, '''dd'''em, '''dd'''er, '''ff'''er, '''kk'''er, '''kk'''es, de'''gg'''er, '''qq'''eṛs, '''ṭṭ'''erḍeq, atg. ''– d yiwet n teɣri'' : '''gg'''al, se'''qq'''i, a'''zz'''el, mle'''ll'''i, atg. ''– d snat n teɣra'' : '''dd'''uri, i'''ss'''in, '''gg'''uni, atg.
 
'''Tussda n tjerrumt : (atan deg tira)'''
Deg useggass n 2011 ''[http://www.ircam.ma/ Asinag Ageldan en Tussna Tamazigh]t'' isegrew isekkilen iqburen deg yiwen n wumuɣ n 31 isekkilen.
 
[https://amaruyidir.wordpress.com/2019/08/29/agmay-n-tmazi%c9%a3taskil-n-tifina%c9%a3/ Tadukli Inaramen d Temnirin] tsegrew isekkilen en Da Lmulud At Mamar s tifinaɣ tga umuɣ en 38 isekkilen([https://amaruyidir.files.wordpress.com/2019/08/agemay-n-tifinac9a3amaruyidir.pdf Ẓer umuɣ s pdf]).
 
==Tamselyut==
*http://www.imyura.net
 
==Umuɣ n yidlisen==
==Adelsumuɣ==
* Si Amar ou Saïd Boulifa, ''Recueil de poésies kabyles. Texte zouaoua traduit, annoté et précédé d'une étude sur la femme kabyle et d'une notice sur le chant kabyle (airs de musique)'', Alger, 1904, 555 is. (taẓrigt tis 2 Alger-Paris, 1990, ISBN 2-906659-00-04)
* Adolphe Hanoteau, ''Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura'', Paris, Imp. impériale, 1867 [http://gallica.bnf.fr/Catalogue/noticesInd/FRBNF30574685.htm (aḍris es pdf)]