Guy de Maupassant : Tameẓla gar ileqman
Contenu supprimé Contenu ajouté
Aucun résumé des modifications |
|||
Ajerriḍ 1:
[[Tugna:Maupassant 2.jpg|thumb|Guy de Maupassant]]
'''Henry-René-Albert-Guy de Maupassant'''
'''Tameddurt-is ''<sub>(biographie)</sub>'' :'''
Ilul Henry – René – Albert – Guy DE MAUPASSANT ass n 05 ɣuct 1850 di teɣremt n Miromesnil di Tourville-sur-Arques, ɣer tama n Dieppe, deg Ugafa n Fransa. Imawlan-is msebḍan mi yesɛa 12 n yiseggasen. Yesɛedda temẓi ines taseɛdit d yemma-s deg ugama n La Normandie'','' anda ixuleḍ at taddart uɣur i d-yessen tameddurt n yifellaḥen d yinsayen nsen.
Yekker-d ger lecḍuḍ d lberr, tesḥer-it tugna n waman. Mi meẓẓi, iteddu d yiṣeggaden ɣer ceṭṭ i tegmert, d ilemẓi inehher taflukt deg wasif n La Seine, yessikil deg Ugrakal.
Mi yekfa almud-is, ssawlen-as, yelsa d aɛsekri di tallit n umgaru ger Fransa d Lalman. Acḥal d tikelt i d-yebder tirmi-s n tallit-a di tullisin-is anda i d-isugen lfetna ; d lɛada taweḥcit, imenɣan ger yiɣerfan d tifrat n tkerkas ur nettwaqbal.
Mi yekfa wemgaru, yexdem deg Weɣlif n tegriwa (''la marine''), sakkin deg Welmud azayzan (''publique'') anda yettwali tudert tabiruqratit iɣef iqejjem di lehmum d lɛeqliyyat n yimdanen i yudes di tirawin-is tiseklanin. Ɣas akka, yeqqim d axeddam amedyan ; iquder iman-is, qudren-t yiɣellaten-is.
Segmi d-tufrar tullist-is : Takurt n Tassemt (''Boule de Suif'')'','' MAUPASSANT yebda tira deg yeɣmisen iɣer t-iwelleh Gustave Flaubert i yas-iseknen iɛewwajen n tsekla, yeḥbes seg uxeddim-is akken ad yidir d imserreḥ aḥrur. Bdan-as wuguren n tezmert. Imagraden i yettaru di tɣamsa, uɣalen-as d asluɣmu d tannant i t-yullen ɣef tira.
Di temrawt 1880-1890, yura setta wungalen : ''Une Vie'' deg 1883 ; ''Bel-Ami'' deg 1885 ; ''Mont-Oriol'' deg 1887 ; ''Pierre et Jean'' deg 1887-1888 ; ''Fort comme la Mort'' deg 1889 ; ''Notre cœur'' deg 1890 akked 305 ger tullisin d tmucuha.
Iweddeb-it waṭan n nnaqsa (''névralgie'') i yas-isewlellsen allen-is, yerna yesnulfa-yas-d amerɛun, ikemmel-as ''Syphilis,'' armi yuɣal yezzer di lweswas, yezga yettwali tamettant-is ; dɣa yeɛreḍ ad ineɣ iman-is weqbel ad t-tekcem tselbi d wekraf armi yemmut ass 06 Yulyu 1893. Yettwamḍel di tenḍelt n Montparnasse s tilin n yimeddukal-is, gar-asen Émile Zola.
'''Timmadit-is <sub>''(personnalité)''</sub> :'''
MAUPASSANT, isebgen-d tidmi-s ; yebɣa ad yili d ilelli ibeɛden ɣef yikabaren isertanen, ibeɛden ɣef yiɣerbazen iseklanen d yiculen inuẓar (''courants artistiques''). Ɣas yettunebgat sɣur timetti tunnigt n tallit-is, iḥemmel agama, iḥemmel taywennit (''solitude''), iɣucc axaleḍ d wuḍan n zzhu n yinesbaɣuren. Yenna deg yiwet si tebṛatin-is :
‘‘Kra n wemdan yebɣan ad yeḥrez iman-is, ama d tilelli n tekti, taɣawsa, tudert, talsa akked umaḍal s tiṭ n umannay ilelli, ilaq-as ad yebɛed maḍi ɣef yenna-tenna. Ad yebɛed ɣef teflas d tesraḍ yettwawṛaten. Ad yebɛed ɣef uxaleḍ d wassaɣen n tmetti, ayen ?
Imi tuccḍa akked leḥmeq, neṭṭḍen amdan s zzerban bla ma ifaq ; ad yaɣ abrid nsen, ad yelḥu deg-s tikli-nsen, ad yettxemmim s ttxamim nsen.’’
Yenneɛtab seg yilem i yas-d-yezzin d wulac n tudert, MAUPASSANT, izdeɣ-it lweswas, hban-t wumran ; d ayen i yas-yekksen asirem n ḥellu. Yenna ɣef waya :
« Ẓriɣ g<sup>w</sup>riɣ-d iman-iw, sserhaben-iyi wuḍan iɣezfanen n tusaft.’’
Yettuneḥsab ɣur-s uḥulfu n teywennit d lmektub, di tedmi-s ur yumin tella leḥmala ger yemdanen ; wa ur ikeccem deg wul n wayeḍ, amsefhem gar-asen d awezɣi. Ayagi, yettban-d di tirawin-is s tmuɣli n layas alqayan ɣef tudert akked tmetti.
'''Taẓuri ines<sub>(''art'')</sub> :'''
MAUPASSANT, yeɛǧeb-as aṭas Gustave Flaubert, ababat-is aseklan uɣur yelmed asekfel n tilawt s ttfaṣil, yeskad amaḍal i yaɣ-d-yezzin s tmeẓra-s, _ tucmitin d tucbiḥin _ yesɛa tamuɣli tuzzigt (''spécifique'') ɣef teẓrilawt (''réalisme'') akked teẓrigama (''naturalisme''), d win yettxemmimen s tekdit ɣef ugama ideg yettidir, ideg d-yekker, tid i wumi ur ifaq yiwen weqbel-is. Yella d amdan yettḥussun mačči d win yettḥulfun. Yeqqar :
« Ɣur-i asugen asemmaḍ ilaw. Ḥemmleɣ ayen ẓerreɣ… ur sɛiɣ ara iman aḥulfan.’’
Taẓuri ines, tezdeɣ asugen ilaw n tɣawsa d tekli n wemdan akked tmetti. Ur yeḥbis ara deg usugen n yal amkan i yudef : agama d yinsayen n yimezdaɣ-is, timetti n Lpari d leɛceq ines, lgirra d lfejɛat-is…
Ma d isental-is i d-yettuɣalen s ṭaqqa deg wayen yura, ggten, gar-asen : Tayri d wassaɣen-is, igen d wemgaru, takdit d lexdeɛ, tigullelt d wayla, tamgerḍt d ttaṛ, tagmert d usgunfu, jjiḥ d tlawin, aman d yillel, tamettant d tselbi, atg. Maca, deg waya akk, MAUPASSANT, yemmug am unaẓur ; ur yebɣi ara ad aɣ-d-yesken tugna n tudert, maca ad aɣ-d-ifek tamuɣli-s lqayen yemmden, tin iqerben yettqerriben ɣer tilawt.
I wakken ad yaweḍ iswan-is, MAUPASSANT'','' iseqdec aɣanib asehlan d uweɛran. Tafyirt-is d tafessast tefses d leqniɛa n tudert n yidgan igellem. Maca, isental-is qqnen s initen d yinsayen n Fransa n tallit-is, ladɣa wid n temnaḍt n La Normandie, tikwal yuɛer, neɣ ahat d awezɣi ad yenfali wemdan ɣef tefses yellan akk di tutlayt-a s tutlayt-niḍen.
==Ayen yura==
1850 : Talalit n Guy De Maupassant di teɣremt Miromesnil ɣer tama n Dieppe.
1860-1862 : Amsefreq n yimawlan n ''Guy''.
1863-1868 : D anelmad di tsuddut n yimrabḍen n tmezgida n Yvetot.
1868 : Guy, yekcem ɣer tesnawit n Rouen. Yemlal d Louis Bouilhet akked Gustave Flaubert.
1869 : Yewwi-d agerdas n baccalauréat di Caen.
1870-1871 : Yella deg yigen.
1872 : Yekcem s Aɣlif n Tegriwa.
1875 : Isuffeɣ-d Afus n Umeslux ‘‘''La Main d’écorché''’’, d tamacahut.
1878 : Yekcem s Aɣlif n Uselmed Azayzan.
1880 : Yessazreg Takurt n tassemt ‘‘''Boule de Suif''’’ akked yisefra. Ɣur-s uguren n tezmert, Yessakel ɣer la corse.
1881 : Axxam Tellier ‘‘''La maison Tellier''’’, d amud-is amezwaru n tullisin. Yessakel ɣer Lezzayer. Yebɣa ad ineɣ iman-is segmi wlellsent wallen-is.
1882 : Tamsiwt Fifi ‘‘''Mademoiselle Fifi''’’.
1883 : Tameddurt ‘‘''Une Vie''’’, timucuha n Uɣbub ‘‘''Contes de la Bécasse''’’. Talalit n mmi-s amenzu.
1884 : Asizreg n Tamsiwt Harriet ‘‘''Mademoiselle Harriet''’’ ; Tiyessetmatin Rondoli ‘‘''Les sœurs Rondoli''’’ ; I Yiṭij ‘‘''Au Soleil''’’, d aɣmis ; Tiziri ‘‘''Claire de Lune''’’ ; talalit n yelli-s.
1885 : Timucuha n wass akked yiḍ ‘‘''Contes du jour et de la nuit''’’ ; ''Bel-Ami''. Yessakel daɣen ɣer la Corse.
1886 : Mass Parent ‘‘ ''Monsieur Parent''’’ ; Tasegdalt Tamecṭuḥt ‘‘''La Petite Roque''’’ ; ''Mont-Oriol'' (ungal s yeḥricen). Yessakel ɣer tmurt n Legliz.
1887 : Le Horla ; ungal Pierre et Jean. Talalit n yelli-s tis-snat.
1888 : Amgud n Ujeǧǧig n Massa Husson ‘‘''Le Rosier de Madame Husson''’’, Ɣef Waman ‘‘''Sur l’Eau''’’ ; d iɣmisen n usikel.
1889 : Afus azelmaḍ ‘‘''La Main gauche''’’ ; ungal Tuɛer am tmettant ‘‘''Fort comme la Mort’''’.
1890 : Ul nneɣ ‘‘''Notre cœur''’’ ; Tameddurt taglawant ‘‘''La Vie errante’’ ;'' Tafulki tarumɛint ''‘‘L’Inutile Beauté’’.''
1891 : Yeɣli d amuḍin.
1892 : Yebɣa ad ineɣ iman-is.
1893 : Talwit n twacult ‘‘''La paix du ménage’’'', d tamezgunt ; Tamettant-is ass n 16 Yulyu.
1945 : Tamezgunt tawdiɛt (''posthume'') Ɣer yifer n ujeǧǧig, axxam aṭurki ‘‘''À la feuille de rose, maison turque''’’, yura-tt deg useggas 1875.
[[Taggayt:Amaru|Maupassant]]
|