Tamhazt : Tameẓla gar ileqman

Contenu supprimé Contenu ajouté
Bilalbouyahia (mmeslay | attekki)
Aucun résumé des modifications
Ticraḍ : Taẓrigt s uziraz Taẓrigt s Web aziraz
Bilalbouyahia (mmeslay | attekki)
Ticraḍ : Taẓrigt s uziraz Taẓrigt s Web aziraz
Ajerriḍ 4:
Tamhazt tcudd ɣer usnulfu n telmas, maca seg-s daɣen i d-itekk ungar-nsent. Dɣa d turda n wefran agaman i d-yessumer Darwin i yettilin deffir inbeddalen-a, ulamma aṭas ineḍruyen i itekkin uqbel tuffɣa ɣer tsemlilt taneggarut i d-ijemmlen tiẓri n tenzeht (la théorie d’évolution). D acu tura aṭas imassanen i yettagin ula d awal-a n « tiẓri », imi ɣur-sen d ayen yessurfen amecwar-nni s wayen i d-tufa tussna tineggura-ya s wallalen atraren, ladɣa s igmaḍ n tesnudert talayant (biologique moléculaire) i d-yufan s tseddi, d amedya, amek yecrek w ADN n wemdan d yibki. Maca si tama nniḍen, d udem-a n lqerban gar umdan d uɣersiw i yeǧǧan aṭas n leṣwat ad ilin mgal tikti n temhazt ; llan gar-asen ula d imusnawen i iɛerḍen ad gen tizrawin-nsen s webrid-iḍen iɣef teɣleb tezrirt n teflest d tektiwin timasɣannin (n ddin). Amedya, qqaren belli d tidet, amdan yezmer ad yili iɛedda-d ɣef waṭas n tsurifin uqbel ad yaweḍ akka d amdan, maca yella kan w’i iwellhen inbeddalen i d-yeḍran si tazwara, meḥsub d Rebbi-nni iss i ttamnen ; aya d ayen iwumi semman « asɣiwes amegzu » ( le dessein intelligent).
 
== Llsasadasil n Charles Darwin ==
[[Tugna:Darwin's finches.jpeg|thumb|Imenferrawen n Darwin (1882)]]
M’akken i d-yesnulfa tussan-yi tamaynut ara yuɣalen d taxatart maḍi syin d afella, [[Darwin]] yella d amnadi kan amecṭuḥ ifukken leqraya-s deg uɣiwen n Ṭṭebba n tesdawit n [[Edambourg]], ihi yedda deg uɣarrabu Beagle i yeffɣen deg tuɣḍaṭ unadi i tikelt tis snat, ɣer tnila n Temrikt n Wenẓul, iruḥ s yisem-is d amesnakal kan imi d wayen i d-yelha imir. Maca ayen i t-iwellhen tikelt tamezwarut, d ayen iɣer yerra tamawt deg tgzirin n Galápagos ɣef kra n telmas n yiwen wefrux. Afrux-a llant kra n tlemas-is ɣur-neɣ ; deg tama n usammar n Bgayet qqaren-as abulkettan, deg Ǧerǧer abuferriw neɣ amenferriw (pinson). Ihi mi imuqel yaf sin ispisimanen i d-yekkan si snat tegzirin yemqaraben, ttemcabin deg kullec ala deg uqamum : yiwen zur, wayeḍ rqiq. Syin iwala yal afrux ggtent telmas-is deg yiwet n tewsit (genre), dɣa yesteqsa iman-is : ma d win iwumi qqaren Axellaq i igan akka annect-a, amek yeɛni ara s-yini wayi ad s-geɣ aqamum akka, wayeḍ akken nniḍen, neɣ ad ten-ssemxlafeɣ kan deg teɣmi n rric ? Yerna mačči kan ɣur yefrax i llant lewhayem, ula si tama n iɣersiwen imeqqranen : amek yiwen deg leḥcic i ikess wayeḍ yettseyyiḍ iɣersiwen-nni at leḥcic s yiman-nsen ? Yuɣ lḥal tamella ur telli deg teẓgi neɣ daxel n yillel, ayen izemren i kra-iḍen yečč-it !