Tafelsaft : Tameẓla gar ileqman

Contenu supprimé Contenu ajouté
Sami At Ferḥat (mmeslay | attekki)
Aucun résumé des modifications
Sami At Ferḥat (mmeslay | attekki)
Aucun résumé des modifications
Ajerriḍ 1:
[[Tugna:Rodin le penseur.JPG|thumb|350px|[[Auguste Rodin]], ''[[Le Penseur]]'', 1880-82 : amdan yettxemmimen.]]
 
Awal '''tafelsuft''' yusa-d si [[tagrigit|tegrigit]] phylosophia φιλοσοφία ''p<sup>h</sup>ilosop<sup>h</sup>ía'' ilanyesɛan anamek “tayri n tussna” neɣ “tayri n tmussni”. Awal “tadyaliktit” (dialektikê, s tegrigit) d aḥric deg tfelseft i yellan seg zzman aqdim ; tin ɣur-s, wwin-d fell-as awal yimussnawen imeqqranen n umaḍal, am Socrate, Platon, Hegel, Marx, atg. Sqedcen awal-a “tadyaliktit”, ɣas akken yal yiwen seg-sen yefka-yas anamek amaynut.
 
Ɣas akken ulac wi d-yuran kra n udlis s tmaziɣt (s umata) ɣef tfelseft s umata, neɣ ɣef tedyaliktit, cukkeɣ timetti taqbaylit tla taktiwin tigejdanin i yellan deg tedyaliktit.
Deg teqbaylit, awal “tamussni” ilayesɛa aṭas n yinumak.
 
1. Anamek n “Kkseɣ tamussni d X”, meḥsub : “Ssneɣ-t” ;
Ajerriḍ 20:
–Argaz lɛali (am tmeṭṭut lɛali) d win yessnen d acu ara d-yini di yal tagnit, i yessnen d acu ara yeg di yal tagnit. Ayen akken ara d-yini (tini), ayen akken ara yeg (teg) d timsirin i lemmden yimdanen deg tmetti ; wa yesselmad-it i wa. Axemmem deg-s ulac, neɣ yuqa.
 
–Argaz (wissen ma tella Tmeṭṭut) : Argaz, mačči d argaz lɛali kan ; d argaz lɛali ternuḍ-as kra-nniḍen. Argaz yessen akkit ayen yessen urgaz lɛali, maca ilayesɛa ayen-nniḍen, ilayesɛa nnif. Nnif, s unamek-is lqayen, mačči d anzaren ; d asnulfu n wawal ur yezmir ara urgaz lɛali ad d-it-yini ; d aqabel s wudem amaynut n tegnit i wumi ur yezmir ara urgaz lɛali. Ihi Argaz d win yettxemmimen, yettmeyyizen i tegnatin timaynutin, rnu yessen d acu ara d-yini, neɣ d acu ara yeg deg tegnatin-a ur d-neḍri werǧin.
 
–Amussnaw yufrar ɣef Argaz, acku tawuri-ines deg tmetti d axemmem, d ameyyez, d asnulfu n wawal amaynut, n taktiwin akked tikliwin timaynutin. Amussnaw d “bab n tmussni” ; tamussni n umussnaw hrawet, lqayet. Yessen akkit ayen ssnen medden, am wayen yerzan aḥric n tfellaḥt (imi Leqbayel d ifellaḥen), ayen yerzan tignewt, ayen yerzan awatay (caledrier), ayen yerzan taɛrfit (droit coutumier), maca ayen yessen ugar n wiyaḍ d aḥeddad n wawal ; “aḥedded n wawal” mačči afyit neɣ d asefru. Deg wawal n “bab n tmussni” ad tafeḍ tamsirt ɣef tikli di tmetti, ad tafeḍ tifrat i wugur, ad tafeḍ rray ara yaɣ umdan, …
Ajerriḍ 32:
Ma nger tamawt, ad naf, tamezwarut, awalen-a “wadda” akked “ufella” ur rzin ara laɛli n wadeg, acku lemmer d aya tili “tamurt n Ǧerǧer” ur (d)semman ara tamurt n wadda (!). Aredqal ad d-nuɣal ɣer usegzi neɣ asnimek n wawalen (adda akked afella).
 
Tin ɣur-s, ma nra ad neɣz nezzeh deg temsalt-a, ad naf daɣen ssenf-nniḍen n “tɣawsiwin” (yettidiren lwaḥid, maca ttemnamarent ssbeḥ meddi). Tiɣawsiwin-a d IRGAZEN akked TLAWIN. Aya yessegzi-ti-d mliḥ Pierre Bourdieu deg yidlisen-is. Snat n trebbaɛ-a n yimdanen i yettidiren lwaḥid deg deg yiwen n wadeg, i yettmeslayen yiwet n tmeslayt, i ilanyesɛan yiwen n yidles, di tilawt, ttemnamarent, mgaradent am yigenni akked lqaɛa. Ihi d sin n « yimaḍalen » yemxalafen. Da daɣen amgired yellan gar sin n « yimaḍalen »-a lqay nezzeh : ur mgaradent ara kan deg wayen i (d)-asen-yefka ugama, mgaradent ula deg rray, deg taktiwin akked tmuɣliwin, deg tikli di tmetti, deg yiḥulfan, deg yizerfan, deg waɣanen, atg. Maca ...
Maca d aya i d iswi n tedyaliktit : d askasi ɣef temsalt-a n « snat n tɣawsiwin yettemnamaren », ɣas akken lwaḥid i ttidirent, meḥsub tezdi-tent tmetti d wayen i tla tmetti : tutlayt, idles, …
Am waken i d-nniɣ iwsawen, aṭas n yimussnawen i yesqedcen tadyalikt, gar-asen Socrate, Platon, Aristote, Hegel, Marx, … D acu kan yal wa acu n unamek i (d)as-yefka : “snat n tɣawsiwin-nni” yettemnamaren ur ɛdilent ara, yal amussnaw acu iɣef yessebded awal-is.