taklit d awal i ttaken i tmeṭṭṭut yettidiren amzun tezweğ d yiwen n urgaz yzewğen d temyercalt tunsibt .argaz yezmer ad yesɛu xilla n taklitin .

taklit di tmurt n Ccinwa

tigi d argaz i tent-yuwin i as-t-yettaken idriment axeddim*-nsen yettwaqbel seg ugdud

amezruy ẓreg

deg umezruy adrigi aqbur yeɛmed Homer i (( les heros )) ines as sɛun yiwet n temyercalt d xilla n taklitin .ilaq tamyercalt ad tesɛu azar iqbel-t usaduf (lqanun ) ,d leqdic io qeddcent deg uxxam n bab-is s,ilaq ad ttili d tamekdit i urgaz-is, ma txdeɛ ,argaz yettwaxedɛen yesɛa azref ad ineɣ di lexla-s tin i t-ixedɛen ama d tamyercalt ama d taklit .

 
Laxtiri n taklit jiyulyu Rosati

di tmetti taɛrabt , agellid neɤ anesbaɤur yezmer ad yesɛu lḥaram, anda ad d-yextir taklit i s-yebɣa ama d tineslemt neɣ ala .

di Ccinwa,i wakud meqqren ,ltella tirregza s wacḥal n tlawin d taklitin ukud yettidir . deg wakud n umenkud acinwat urarent taklitin deg wannar n tsertit akka am taklit wu zetian igelden amenkud-a . di 1949 ugin yicuyuɜiyen annecta .

di siam (assa d Thaïlande), irgazen zemren zad sɜun zxilla n tlawin , ttnuzunt am sselɜat , akka am dderya-nsent. Tamyercalt tagejdant uer tettnuzu ara

ɣer yimaziɣen ẓreg

am tmettiyin imaziɣen llan-t gar-asen taklitin yiwen am ugellid Yugerten d mmi-s n taklit ; yiwen am ugellid Firmus yella yesɛa xilla n watmaten d arraw n taklitin . uqbel ad d-kcem tneslemt llan sɛan akk taklitin yebder-d umezruy xilla n tullisin ɣef taglidtin daxel n teɣremt tamaziɣt ad-d nebder :

  • agellid mas-nsen yennuɣ d urumani Sibyun ɣef taklit Sufunizb
  • agellid Yugerten d mmi-s n taklit taqertajit
  • agellid Yugerten yenɣa gma-s Himsal mi yella ɣer yiwet n taklit
  • agellid Firmus xilla n watmaten-is d arraw n taklitin
  • agellid Bugud yerra tamyercalt-ines Unwi am teklit i qayser
  • agellid Yebdas kksen-as akk taklitin is mi tfuk tegrawla-s

D xilla n tmucuha-nniden fella-sent mi d-kcem Tineslemt atas n taklitin i yellan di teɣremt n yumawiyen llant d timaziɣin umawiyin llan ttwasnen s tayri n taklitin xas akken tineslemt tugi aya . ula d ɣer yiɛebbasiyen yella-d way-agi yemma-s n Lxalifa wis sin Lmensur yemma-s d tamaziɣt

ula gar yimaziɣen gar-asen llan waklan d taklitin ur tekfi ara tmacahut a armi id-yekcem ucengu afransis .

ass-a ẓreg

di Ccinwa, mi ɜeddant 20 sna ɣef ulday ademsan , les icinwaten inesbaɣuren uɣalen ɣer teqdimin ttaɣen tisunnayin ɣlayen ixxamen d xilla n tullas. Kran n temdinin akka am tin n Cinzin . tesɛa ayen i wumi qqaren tuddar n taklitingar-asent timsdurar ixussen seg unẓul n Cenghay , d taklitin meqqren i win yesɛan xilla n yidrimen llant azal n 100000 n taklitin deg yiwen n uwanek kand win n Gwangdung tama n hong kong

di tbibelyt ẓreg

di tibibelt, brahim yesɛa taklit d Hajer .d tamyercalt-ines Sara i as-tt-yefkan akken ad d-arew amekkasu.ur-tt-yuɤ ara Brahim maca cerken axxam akken id-nna ccariɛa tudayt . tesɛa-d Yesmaɛil ardekal turew-d ula d Sara Isḥaq imiren tenna-as ad ten-isuffeɣ seg uxxam ad ten yawi ɣer Tnira .