Tuzzya n tfukt d amsekni yettbeddilen s unect n tehri taraklant acku tafukt d tin igebren seg plasma tagazawt. Isig n tuzzya yettili d afellay deg usebges n tfukt (Tehri n φ=0o), tazzla ayi tettedras (tettenqas) yal mi ara ad ternu tehri. Dɣa tuzzya taneẓlayt n tfukt tettwaglam-d s tegda ayi:

Tugna sɣur NASA temmal-d tuzzya n tfukt.

Anda:

ω : d arured uɣmir yettwastgen s tseddart/ass.

φ: d tehri tanafukt, tettwasteg s tseddart.

A,B,C : d timezgitin tisengamin.

Atig n tmezgitin A,B,C mgaraden s unect n tarrayt yettusmersen i wakat d tanzagt takudant yettuzrawen.[1] Imir-a, Atigen (azalen) imnummsanen yettwaddgen i tmezgitin-a ttunefken-d s:[2]

A= 14.713 deg/day ± 0.0491.
B= –2.396 deg/day ± 0.188.
C= –1.787 deg/day ± 0.253.

Tuzzya tasnallant ẓreg

Tuzzya tagensawt n tfukt ẓreg

Ẓeṛ daɣen ẓreg

Imniren ẓreg

  1. Beck, J. (2000). "A comparison of differential rotation measurements". Solar Physics. 191: 47–70. doi:10.1023/A:1005226402796.
  2. Snodgrass, H.; Ulrich, R. (1990). "Rotation of Doppler features in the solar photosphere". Astrophysical Journal. 351: 309–316. Bibcode:1990ApJ...351..309S. doi:10.1086/168467.