Ḥusin Luni ilul 11/02/1983 deg taddart n At Ɛṭella, taɣiwant n At Yeḥya Musa n Draɛ Lmizan dug yiɣir n Tizi Wezzu. D amedyaz-amaru, imsuqel n waṭas n yiḍrisen ɣer teqbaylit. Iḥemmel taẓuri d yidles s umata. D ameɣnas n tutlayt tamaziɣt-taqbaylit.

Asurif amenzu ɣer tira ẓreg

Yebda yessemlalay awalen n teqbaylit d ifyar (ur d-neqqar ara d tira !) ɣef leɛmer n 10 yiseggasen, ibennu-ten d tamedyezt s uẓawan (tizlatin), i icennu gar-as d yimdukal-is asmi yeqqar deg uɣerbaz amenzu. Akken yura daɣen di tallit-nni timucuha s tutlayt n taɛrabt, imi d tinna i d tutlayt swayes sɣarayen deg uɣerbaz. Syin yuɣal daɣen yettaru tamedyezt s tutlayt n taɛrabt seg wasmi i yeqqar deg uɣerbaz alemmas d asawen, akken daɣen i yerna yettaru tamedyezt akked kra n yiḍrisen s tutlayt n tefrensist di tallit mi yeqqar di tesnawit. S teqbaylit daɣen ur yeḥbis ara tira n tmedyezt, acu kan tagi ixeddem-as aẓawan, icennu-tt, imi di tallit-nni daɣen yelmed-d urar n snitra.

Tasebba n unekcum-is ɣer unnar n tira ẓreg

Netta, ɣef wakken i d-yeqqar, ur yeḥsib ara iman-is yettaru tamedyezt s teqbaylit, xas ma yura tizlatin, armi d aseggas n 2004. Ssebba-s d adlis « Les Isefra de Si Mohand » n Mulud Mɛemmri i yeɣra deg useggas-nni n 2003, dɣa amzun akken yella kra i t-id-inebcen di tmedyezt-nni, yuɣal ula d netta yettaru-d isefra am widin n ssi Muḥend, xas ma ar sdat yuɣal ibeddel akk talɣa i tmedyezt, yesnulfuy-d talɣiwin n yiman-is[1].

Tiwsatin i deg yura ẓreg

Dɣa d ta i d tawsit swayes yebda, d ta i d tawsit akk i wumi yefka azal gar tewsatin-niḍen i deg yettaru.Dɣa deg yiwet n tdiwennit i d-yeddan deg uɣmis La Dépêche de Kabylie, ass n 02 ctember 2013, di tririt i yiwen n usteqsi, yenna : « ... tamedyezt ɣur-i d asemres (pratique) am tẓallit ɣer win itebɛen kra n usɣan (religion), anda, ma zemreɣ ad d-iniɣ, d tasekla i d asɣan. Tiwsatin-nniḍen di tsekla d tigawin akk am wuẓam d tikci. S tmuɣli-nniḍen, ma nebɣa ad nessemden (personnifier) tamedyezt, ad tili ahat d amdakel-nni i d-yeddan yid-i acḥal d aseggas, i d-ilulen asmi d-ilul ugrud-nni i d nekk, uraren lwaḥid deg uɣebbar di tzenqatin, imɣuren-d akkenni, mɣunzan uɣalen acḥal d tikkelt, mazal-iten ar ass-a ttemserfuyen sya ɣer da, maca zgan d imdukal. »

Ayen i t-yeǧǧan iga aṭas n wussisen i unadi deg taɣult-a, d inadiyen i yerra d ahil swayes yeqdec mi yella d imḍebber n usakwu (atelier) n tmedyezt deg uxxam n yidles n Tizi Wezzu, seg useggas 2011 armi 2014. Ayen daɣen i d-yuwin lɣella-s deg usnerni n uswir n wayen yettaru, imi seg useggas n 2009, mi yebda yettekkay di tfaskiwin n tmedyezt i d-iḍerrun di yal tama di tmurt, yewwi arrazen ḥseb di yal tafaska i deg yettekka.

Arrazen ẓreg

  • Arraz amezwaru (arraz Matoub Lounes) di temsizzelt n tmedyezt Matoub Lounes, deg At Dwala, T. W. (2011).
  • Arraz amezwaru di temsizzelt n tmedyezt i d-thegga Tdukla N Useḥbiber ɣef Tgemmi, taddart Tizi N Berber, Bgayet (2012).
  • Arraz amezwaru di temlilit n tmedyezt n Weqbu i tettheggi tdukla Itri Adelsan n Weqbu (2012).
  • Arraz wis sin di tfaska taɣelnawt n tmeyezt tamaziɣt, i tettheggi tdukla Adrar N Fad, deg At Smaɛel, Bgayet (2010)
  • Arraz wis sin deg wussann tmedyezt Youcef Oukaci Si Mohand Ou M’Hand, di Tmizar, T. W (2010).
  • Arraz wis tlata deg wussan n tmedyezt Youcef Oukaci Si Mohand Ou M’Hand,di Tmizar, T. W. (2011).
  • Arraz wis sin di temsizzelt n tmedyezt d tajmilt i Farid Ferragui, (TRT Kateb Yacine, MCMMTO Mouloud Mammeri) T. W (2012).

Akken daɣen i yura tullisin, armi yessaweḍ yuwi :

  • Arraz amezwaru (arraz n Belɛid At Ɛli)di temsizzelt taseklant n tullisinArraz Belɛid At Ɛlidi Montreal, Canada (2014).

Ungal daɣen yefka-yas azal-is gar tewsatin akk i deg yura. Dɣa adlis akk amenzu i d-yessiẓreg, d ungal « Tfuk ur tfuk ara ! » deg 2013. Akken daɣen i yerna yessiẓreg-d ungal wis sin s uzwel « Asebbaɣ » deg 2017.

Dɣa ɣef waya, yenna Ḥusin deg wawal-is : « Tikti n wungal neɣ d tullizt ɣur-i, ur telli ara n wass-a imi ɣef 10 yiseggasen uriɣ tullizt tamezwarut, sey-in akkin ɣas ma ssugteɣ di tmedyezt, yiwet n tallit akkenni yella kra iyi-qerḥen deg yismektiyen n yisefra-w, kkreɣ sseṛɣeɣ akk ittafttaren-iw. Qqimeɣ aṭas ur uriɣ ara, asmi iyi-d-tuɣal tehregt tewwi-d yid-s “Tfuk ur tfuk ara !” i zemmreɣ ad d-iniɣ d nettat iyi-d-yerran ɣer tira. Si tama-nniḍen walaɣ mačči aṭas n medden i yesɛan anekcum ushil ɣer tmedyezt imi ẓẓayet tussna-s, meẓẓiyet talɣa-s, rnu ar waya mačči aṭas aya mi d-llan yimeɣriyen n tutlayt-a nneɣ i yeǧǧan amured n timawit melmi kan, akken kan i d-teqɛed iman-is i tikli. Nniɣ ilaq-aɣ ad d-nrebbi imeɣri ass n was-a, akken i d-nettrebbi alufan s wayen fessusen di tazwara, sey-in akkin simal yettimɣur (yettissin) nettak-as seg wayen ẓẓayen. » [2]

  • Arraz n Rachid Aliche n wungal yufraren deg 2018, iṣaḥ-as-d i Ḥusin Luni ɣef wungal-is « Asebbaɣ », di temsizzelt n warraz « Rachid Aliche » i tetteg Tesbeddit Tiregwa di Montreal, Canada.

Ḥusin Luni akked tutlayt ẓreg

Di tazwara ur yelli ara yettaru s teqbaylit kan, maca yura aṭas s tutlayt n taɛrabt, ladɣa tamedyezt. Yura daɣen s tutlayt tafrensit, armi yiwet n tallit akken gar yiseggasen n 2007 d 2009, yettceggiɛ tamedyezt-is s tutlayt tafrensist ɣer tesɣunt tamesnaggurt (bimensuelle) Les Nouvelles Confidences, i d-tessufuɣ tkebbanit Le Soir d’Algérie.

Ɣer taggara, yefren kan yiwet n tutlayt swayes i yessufeɣ idlisen-is. Tagi d taqbaylit, i ɣef i yesmeɣnis s wayen i as-yettunefken n ttawil d tezmert.

Tisuqilin ẓreg

Asmi yebda yessuqul-d iḍrisen neɣ tamedyezt n Baudelaire ɣer teqbaylit, yella ixeddem anect-nni i yiman-is kan, imi iḥemmel ad d-isenṭeq s teqbaylit amedyaz-a ameqqran muceɛen n tutlayt tafrensist. Taggara, mi iwala di tfaskiwin n tmedyezt tettili temsizzelt n usuqel, yeddem ula d netta kra n yiḍrisen ittekka yis-sen. Syin iga asenfar n tririt ɣer teqbaylit n tmedyazt tarumanit Maria Dima-Bendou, i wumi d isuqel, akked kra n yimdukal-is imedyazen, ammud « DRAGOSTE DE OM LIBER » (Tayri Umaziɣ), ammud i yeffɣen di tmurt n Rumaniya s tlata n tutlayin : tarumanit, tafrensist, taqbaylit. Deffir tsuqilt n udlis Le Prophète n Ǧubran Xalil Ǧubran, i d-yezziẓreg deg 2014, yerra-d daɣen ɣer tagi-nneɣ tullist n Emille Zola « La mort d’Olivier Bécaille », akken iga taseqlebt (parodie) i tullist « Ana lastu zahra » n umaru aɛerbawal azzayri Ɛezdin Ǧellawǧi ; d ayen i d-yeddan deg wammud n tullisin « Seddaw n treccact » i d-yessufeɣ Ḥusin deg 2015 ɣer teẓrigin Richa Elsam. [3]

Iɣbula ẓreg

  1. "Ulac lebɣi i usebɣes n tsekla-nneɣ…". La Dépêche de Kabylie (in Tafransist). Retrieved 2018-07-08.
  2. "Ulac lebɣi i usebɣes n tsekla-nneɣ…". La Dépêche de Kabylie (in Tafransist). Retrieved 2018-07-08.
  3. "Le prophète traduit en tamazight". La Dépêche de Kabylie (in Tafransist). Retrieved 2018-07-08.