Taywan
tamurt ed tegzirt deg usamar n Asya
(Yettusmimeḍ seg Ṭaywan)
Taywan neɣ Ṭaywan, isem-is usnṣib Tagduda n Ccinwa, d tamurt ed tegzirt n Agaraw Amelwi, tezga-d ahat 160 km deg wenẓul-usamar n Ccinwa[1], tajuma-ynes 36 000 km², tamanaɣt-ynes d Taypey[2].
Taywan | |||||
---|---|---|---|---|---|
中華民國 (zh) Tiong-hoâ Bîn-kok (nan) Chûng-fà Mìn-koet (hak) 中華民國 (zh-tw) taiwan (pwn) Tiong-huâ-bîn-kok (nan) 中華民國 (nan-hani) 臺灣 (zh-tw) 台灣 (nan-hani) Tâi-oân (nan) | |||||
|
|||||
| |||||
| |||||
Imseɣret | hymne national de la République de Chine (fr) (1928) | ||||
| |||||
| |||||
Devise (fr) | «aucune valeur» | ||||
Ansa | |||||
| |||||
Amanaḍ yettwanegmi sɣur | Ccinwa | ||||
Tamanaɣt | Taipei (fr) | ||||
Imezdaɣ | |||||
Teɣṛed | 23 593 794 (2019) | ||||
• Tiineẓẓi n imezdaɣ | 651,89 imezdaɣen/km² | ||||
Tutlayt tunṣibt |
mandarin de Taïwan (fr) hakkas de Taiwan (fr) taïwanais (fr) amis (fr) paiwan (fr) Kinmen dialect (en) O-ku-uā (en) Matsu dialect (en) langue des signes taïwanaise (fr) saisiyat (fr) pouyouma (fr) atayal (fr) tsou (fr) bunun (fr) rukai (fr) Truku (en) seediq (fr) sakizaya (fr) yami (fr) kavalan (fr) kanakanabu (fr) saaroa (fr) | ||||
Ddin | Tabudayt, taoïsme (fr) d religion traditionnelle chinoise (fr) | ||||
Tarakalt | |||||
Amur seg | Asie de l'Est (fr) | ||||
Tajumma | 36 193 km² | ||||
• Aman | 2,8 % | ||||
Tezga-d ɣef yiri | mer de Chine orientale (fr) , détroit de Taïwan (fr) , Canal de Bashi (fr) d Agaraw Amelwi | ||||
Isek yeflalen | Yu Shan (fr) (3 952 m) | ||||
Tilisa yakked | |||||
Asefk amazray | |||||
Yezwar-it | tagduda n Ccinwa d Taïwan sous domination japonaise (fr) | ||||
Asnulfu | 1 Yennayer 1912 | ||||
Événement clé (fr) |
Révolution chinoise de 1911 (fr) (10 Tuber 1911) guerre civile chinoise (fr) Trad Tamaḍalant Tis Snat incident 228 (fr) Terreur blanche de Taïwan (fr) | ||||
Tuddsa tasertayt | |||||
Anagraw asertay | régime semi-présidentiel (fr) , démocratie (fr) d république constitutionnelle (fr) | ||||
Exécutif (fr) | Yuan exécutif (fr) | ||||
Assemblée délibérante (fr) | Yuan législatif (fr) | ||||
• président de la république de Chine (fr) | Tsai Ing-wen (fr) (20 Mayyu 2016) | ||||
• Premier ministre de la république de Chine (fr) | Chen Chien-jen (fr) (2023) | ||||
Corps judiciaire suprême (fr) | cour suprême de la république de Chine (fr) | ||||
Tadamsa | |||||
Tadrimt | nouveau dollar de Taïwan (fr) | ||||
Amekzay uglim | |||||
Izṭi akudan |
| ||||
Domaine internet (fr) | .tw (fr) | ||||
Plan de numérotation (fr) | +886 | ||||
Numéro d'appel d'urgence (fr) | 119 (fr) d 110 (fr) | ||||
Azamul n tmurt | TW | ||||
Nniḍen | |||||
| |||||
Tansa n web | gov.tw |
Ccinwa tettwali-tt em tamnnaḍt-is tis 23, lameɛna Taywan tetwaḥkem s unabaḍ-ines seg 1949, s yisem n Tagduda n Ccinwa[2].
Taywan tesɛa ussaɣen idiplumasiyen unṣib akked 12 yiwunak seg 193 yiεeggalen n Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen (ONU) ed akked Tamdint n Vatikan daɣen[1].