Adlis d taffa n isebtar n lkaɣeḍ rqiqen yuran jemɛen s uxiḍi neɣ asenteḍ s llesqa, ssyin akin, a ten-ɣumen s lkaɣeḍ zuren. S imeslayen nniḍen, adlis d allus s tugta n tira n weḍris akken ad taweḍ tussna d tmussni ɣur yal amdan anda yebɣa yili, tallit yebɣa yedder-itt. Adlis daɣen mačči d aḥraz kan n yeḍrisen, d taɣawsa tafessast nezmer a tt-nawi deg ufus-nneɣ, s anda nebɣa ad nruḥ yis-s akken a tt-nɣer . idlisen ma ggten, nḥerrez-iten di temkarḍit n wexxam neɣ tin yebnan I yemdanen s umata meqqret ɣef tmezwarut .

Idlisen

Zdat ad yesnulfu wemdan isekkilen akken ad yaru tutlayt-is, yessuneɣ tiktiwin-is ɣef weẓru, amedya n yeslaḍen n Tasili deg uneẓruf n Tefriqt ugafa umi neqqar Tiniri. Akka I d-yebda umezruy n isalalen n tira akken ad yessenfali wemdan tiktiwin-is wa a ten-yeḥrez. Seg weslaḍ n weẓru ɣer win n ideqqi, akal-nni isi nettmahal afexxar, iɣerfan, yal yiwen amek d-yesnulfa asalel I tira-s.Si tallit ɣer tayeḍ asalel yemhez d tɣermiwin ; mačči d yiwen I yeqdec wemdan I tira, islaḍen n weẓru d wid udeqqi, tancirt, lkettan…

Iferɛunen sqedcen papyrus, d yiwen yemɣi teddzen.ssyin akin, iɣerfan nniḍen snulfan-d adlis amezwaru yesɛan isebtar n weglim n iɣersiwen umi fkan isem n parchemin. Ayen yura s tegrigit ugellid amaziɣ Yuba II yewweḍ-aɣ-d deg yedlisen n weglim n iɣersiwen…maca tagrawla n wedlis teḍra-d d wesnulfu n lkaɣeḍ di tazwara di tmurt n Ccin, ssyin akkin d tamacint n Mass Gutenberg di Lalman.d isekkilen yettembiwilen I d-yurwen adlis atrar I nesɛa tura.

Adlis amaziɣ s tutlayin tiberraniyin yetbɛa amhaz d-yeḍran deg wemḍal. Ma d win yuran srid s tmaziɣt tatrart ilul-d deg iseggasen 1980.Ungal Askuti, Faffa, Iḍ d wass d wiyaḍ ldin abrid I tutlayt d weɣref amaziɣ I lebni n tɣerma-s.

Tamselyut ẓreg