Agarsafen d taddart (Fr: Iguersafène, Ar: اقرسافن) tezga-d deg umalu n Ukfadu di tɣiwant n At Yeǧǧaṛ id yezgan deg usamar n Tizi Wezzu, Deg wakl-is id tella tɣiwant. Teggug (Tebɛed) azal n 70km ɣaf temdint n Tizi Wezzu.

  • Aɛlayet ɣaf yilel azal n 890 lmitrat.
Agarsafen


Ansa
Carte
 36°40′05″N 4°31′09″E / 36.668006°N 4.519243°E / 36.668006; 4.519243Coordinates: 36°40′05″N 4°31′09″E / 36.668006°N 4.519243°E / 36.668006; 4.519243
Awanek anayanLezzayer
TawilaytTawilayt n Tizi Wezzu
TadayraTadayra n Wat Wizgan
TaɣiwantAt Yeǧǧer
  • Ɣur-s ugar n 4 000 imezdeɣ.

Aẓar n yisem < Agarsafen> ẓreg

Agarsafen tezga-d gar sin isaffen :

Asif n At Ḥendis id yettawin seg usamar ar wenẓul,

Asif n Lɛebd Lɛali id iṣubben deg ugafa ar wenẓul,

Sin isaffen-agi mlalen deg unẓul n taddart fɣen ɣer wasif usardun.

Aẓar n wawal < Agarsafen > ẓreg

"Agarsafen" d awal uddis, yebḍa ɣef sin yeḥicen :

Ger + Isaffen, ( Ger-Issafen )

Di sin wawalen-agi i d-yeffeɣ yissem n taddart < Agarsafen >.

Tuddar is d-yezzin ẓreg

Agarsafen, zzint-as-d sdis (06) n tudrin am umeqlas.

Idarma ak d twaculin n taddart ẓreg

Taddart n wagarsafen ( Agarsafen ), ɣur-s 37 n yismawen n twacult, tebḍa ɣaf semmus (05) idarma : Imaṛjanen, At Urabaḥ, Ibaxucen, Iqessuyen, Iẓeniɛen, yal adrum ad naf deg-s ugar n ukuẓ (04) n yisemawen n twacult :

Adrum n Imaṛjanen ẓreg

Deg-s, At wakli, Ibessa, At bubuḥ, At Wuccen, At muḥend, At imuhub.

At wakli ; s tefransist (Akli, Aklil, Akmoun)

Ibessa ; s tefransist (Bessas, Hemmache, Farhah)

At bubuḥ ; s tefransist (Bouabba)

At Wuccen ; s tefransist (Ouchène)

At muḥend ; s tefransist (Amimer)

At imuhub ; s tefransist (Saïchi)

At qasi wesɛid ; s tefransist (Sahed, Kanès)

Adrum n at Urabaḥ ẓreg

Deg-s, At urabaḥ, At uqasi d At ucelhab, iẓenniɛen ufella.

At urabaḥ ; s tefransist (Raâb, Hemrani)

At uqasi ; s tefransist (M'hennache)

At ucelhab ; s tefransist (Chellah)

Iẓenniɛen n ufella, s tefransist (Zenine)

Adrum n Ibaxucen ẓreg

Deg-s, At lmesɛud, At uyaḥya, Iḥedducen, Iḥeddaden, At mraḥ d At mḥend.

At lmesɛud ; s tefransist (Messaoudène, Messaoudi)

Iḥedducen ; s tefransist (Heddauche, Haddou)

Iḥeddaden ; s tefransist (Heddad)

At mṛaḥ ; s tefransist (Amrane)

At mḥend ; s tefransist (Mane, Mohelbi)

At uyaḥya ; s tefransist (Bakour, Bakouche)

Adrum n Iqessuyen ẓreg

Adrum n Iqessuyen, deg-s, Iqesuyen.

  • Iqessuyen ; s tefṛansist (Kessouar, Kassouri, Kessous)

Adrum n Iẓeniɛen ẓreg

Deg-s, Iẓerriwen, At umeẓyan, At qasi, At Aḥmidan.

Iẓerriwen ; s tefransist (Zerioul, Zérifi)

At umeẓyan ; s tefransist (Mezine, Mezini)

At qasi ; s tefransist (Kessal, Kaïs)

At bṛahem ; s tefransist (Brahmi)

At Lḥusin ; s tefransist (Lahouazi)

At aḥmidan ; s tefransist (Hammidi)

Amezruy n taddart ẓreg

1.Send tagrawla n 54 ẓreg

 
Iguersafene 2012

Si zik ar ass-a taddart tebna s isuḍaf, ad d-naf tesqamut n taddart d nettat i yettḍebbiren, deg-s ad d-naf Lamin d ṭṭemman, yal adrum ad yesɛu ṭṭamen-ines, d nutni i iferrun timsal gar imezdaɣ, tasqamut n taddart neɣ akken i as-neqqar ass-a « imɣaren n taddart », d nettat i d-ajgu n waɛrur n taddart.

Zik imezdaɣ n taddart mmugren lhif n ddunit s lxedma n tmurt, tibḥirin d lmal, imezdaɣ n taddart ddukulen akken ad tifsus teɛkemt fell-asen, am win yesɛan am win ur nesɛi, imezdaɣ yettili-d leqder gar-asen, ttilin isuḍaf iten-yesɛedlen akken llan.

Di tlata n tɣemmar n taddart ad d-naf mazal ar ass-a iɛessasen bedden d inigan n yal tallit, d ssellaḥ i iɛussen taddart, mazal ar ass-a lɣaci ttqadaren imukan-agi, di tama ufella n taddart ad d-naf aɛessas n Txerrubt, di tlemmast n taddart aɛessas n Teẓrut, di ṭṭerf n taddart Sidi Ḥendris.

Si zik imezdaɣ n taddart tteklen kan ɣef yiman-nsen, d wayen yexdem ufus-nsen, mazal lǧarra n tesyar n waman tiden s wayess ẓẓaden irden, d tisyer xedmen imezdaɣ n yimern-nni s ifassen-nsen, ad d-naf deɣaen lǧarra n lemɛansrat n zzit, tiden xedmen imezdaɣ n yimiren-nni s ifassen-nsen, tell aula d lǧarra n l’fur anda i d xedmen lqarmud, iqermud s-wayess qqarmeden akk yixxamen n taddart.

Tulawin n taddart ula d nunti ttikint di lebni n yixxam-nsent ɣer yidis n yirgaz, ttikint di lebni n taddart ɣer yidis n yirgazen.

Taddart si zik tebges i kullec, imezdaɣ-is zgan dduklen iwayen akk i as-nilaqen, Asmi d-yeffeɣ ad bnun aɣarbaz di taddart, win id sbedden d amray akken ad t-yebnu, yugi, imi abrid ur yewwiḍ ara ɣer taddart, yenna-asen : aɣarbaz-agi ur txeddemɣ ara anda ur tettaweḍ ara sselɛa-w, ddmen imezdaɣ n taddart ṭṭfen di yiwen n rray, ad ad-ssiwḍen sselɛa-nni d nutni ɣer umkan, syinna Arumi-nni yeqbel akken ad t-yebnu.

2.Di tegrawla n 54 / 62 ẓreg

 
Tamazight

Taddart n Wagarsafen d taddart yekren mgal Afransis di ssaɛa tamenzut asmi tekker tegrawla. Ḥekkun-d ɣef Bukeffus d yiwen umezdaɣ yefɣen ɣer umadaɣ mgal Afransis deg useggas n 1928, asmi yettwaṭṭef wwint ɣer lḥebs n Kayan, dinna i yemmut.

Asmi tendeh tegrawla n 54 imezdaɣ n taddart terra i teɣri n Lmuǧahidin, tekker mgal lemḥella n Ufransis, tugi ad as-teknu i uzeglu-ines, ḍeffren atmaten-nsen yefɣen s adrar, amur ameqran deg-sen ur ɛeddan ara 30 n yiseggasen.

Taddart tuɣal d axxam n Yimjuhad, syinna i yettɛedday kullec, tagulla, isallen, d ayfi lemḥella n Ufransis tessers-d lḥers d lɛessa meqren ɣef taddart-a.

Lqayed d laḥkum Afransis yeḥres imezdaɣ id yeqqimen akken ad alsen, ad ddun yid-s, maca xas akken alsan, alsan i lfayda n Lmuǧahidin, imi Imjuhad d widen d ikeččmen sya ɣer da ar taddat xas akken tella Lka sdaxel n taddart, maca widen akken yelsan ttɛassan ɣef widen yeffɣen d Imjuhad. Asmi agad-nni yelsan ugaden ad ttewkecfen, nnan-asen Yimjuhad ad ddum yid-sen uqbel ad asen-ifiq Ufransis. Fɣen taddart qqimen-d deg-s ala imɣaren , tilawin akk d igardan. Azekka-nni Afransis yejjemɛ-d imezdaɣ d-yeqqimen, ttxemmimen amek ara asen-xedmen.

Amennuɣ n qennic d win yefkan tiɣrit i lmeḥella n Ufransis, ayen yeḍran ass-nni mačči akken id as-yenwa ad as-teḍru, yefhem akken imezdaɣ n taddert-agi ffɣen-as afus ddan d Yimjuhad, Afransis yejmeɛ lɣaci n taddart ɣer umkan iwumi qqaren ALMA, ggren-ten ɣer sdaɣel n uɣarbaz akken ad ten-ssarɣen, iḥun Rebbi aya ur d-yeḍri ara, dɣa wwin 65 n yergazen d imeḥbas, di lḥebs n wa ɣer wa, alarmi d sebḥen di Barwagiya. Widen d-yeqqimen amur ameqran deg-sen d tilawin d igerdan, yessufeɣ-iten Ufransis si taddart dɣa sserɣen-tt, aya yeḍra ass n 4 décembre 1957.

Deg usefru-yagi n Tedaḥmant, d tamezdeɣ n taddart-a, ad nwali deg-s amek lemḥella n Ufransis yessreɣ Taddart :

.Asefru n Nna Wenisa Tadaḥmant :


Nekk ul-iw yugi ad yettu

Lbaṭel iyi-tga Fransa

Teqqes-iyi tuqqsa n uzrem

Deg wul-iw teǧǧa ccama

Asirekyi amezwaru

Xdmen-aɣ-id lqewwa

Neffeɣ-d ɣef lxemsa n ssbaḥ

Lqahwa ur neswi ara

Neffeɣ-d s iɣil urẓu

Ihedreɣ-d lyuṭna

Ihedder-aɣ-d ur nefhim ara

Aɛlaxater ur neɣri ara

Yessfehm-aɣ-d Uqbayli

Yenna-d ad ttɛeddim s Alma

Nruḥ neqqim deg yifeǧǧi

Fell-aɣ tekkat lahwwa

Irgazen ruḥen d lesdur

Lxalat deg ttnasfa

Tekker laṭak i Qennic

Nɣan-asen-id lyuṭna

Trefd-it-id likupṭir

Ssersent i tala n wadda

Wwin-d lgaz d uceṭṭub

Ad aɣ-sserɣen d tama

At Rebbi zzin-d ɣef rrif

Xas caɛlen-tt nettat tensa

Mi d-yeɣra Muḥend Ulḥaǧ

Muḥend Ulḥaǧ Ibessa

Yeɣra-as-id i tḥaǧet

A yemma awiten d tama

A setti ddaklemt s axxam

Ruḥemt ur farqemt ara

Ṭṭlam yaɣli-d fell-aɣ yiḍ

Lɣaci ur yettwali ara

Newweḍ s iɣil urẓu

Nufa lɛeskar yeqwa

Yella Taher Iqessuyen

D amusebbel ɣef tewra

Ihder-asen s trumit

Yegga-d abrid nɛedda

Hudden taxxamt n txarrubt

Netta yettbabba-d ijga

Nruḥ mi newweḍ s axxam

Nufa tawaɣit teḍra

Xeḍlen rreẓq d leɣber

Tadyant i aɣ-tegga Fransa

Ttnaɣen ɣef Lzzayer

Lzzayer ur tt-wwin ara

Lzzayer wwin-tt yemjuhad

S idammen n ccuhada

.Wenisa Tadaḥmant


Ur nezmir ara ad d-nini s imeslayen, tiɣrit yessers Ufransis deg yimezdaɣ n taddart-a, akk d taɛkemt ɛebbant tlawin-is, dayen ur d ttfakan imeslayen, mazal ar ass-a cwami n uɛekkaz Afransis, akk d cwami n tegrawla, lɣaci n taddart ruḥen tt-nemḍaren si taddart ar tayeḍ, akken alarmi d asmi tefra tegrawla. Asmi tefra imezdeɣ n taddart uɣalen-d ɣer taddart-nsen akken s leǧruh n tegrawla, ufan-d taddart yečča-tt uhicur d inijjel, ixxamen-is uɣalen d ixarban, aɣlin, yessaɣlin lemḥella n Ufransis, cwami n aressas d dduxan n tegrawla yessebrek izenqan-is, timest tessraɣ tizemrin d tneqlin d yal d aseklu yellan deg-s, kra deg-sen qquren beden d isɣaren.

Xas ma ufan-d taddart tuɣal d amadaɣ, xas ma ixxamen-nsen ur d banen ara deg yinijjil d uhicur, xas ma leǧruḥ n tegrawla mazal qqazen deg wulawen-nsen, xas ma tagrawla tessegra-d degsen tuǧǧal d igujilen maca imezdaɣ n taddart begsen afus deg ufus, argaz, tameṭṭut s-bedden taddart-nsen, bnan ixxamen-nsen, uɣalen zedɣen-tt.

Tegrawla teǧǧa-d imeṭṭawen d leḥzen, teǧǧa-d tuǧǧal d igujilen, teǧǧa-d cwami deg yimecṭaḥ d imeqranen. Imezdaɣ ttnadin ansi ara asen-d-yekk kra, ulac, uɣalen begsen afus deg ufus cemmren iɣallen-nsen, ssulin ixxamen-nsen. Di lawan-nni imezdaɣ n taddart bnan timeqbert d azamul n leqder i ccuhada yeɣlin ɣef timunnent n tmurt n Lzzayer .


Ad naf deg yisefra-agi n tlawin n taddart, lḥif iɛeddan ɣef imezdaɣ n taddart sumata :


.Iyi-iɣaḍen d mmi

.Iruḥ yeǧǧa-d abernus-is

.Ḥewwes-aɣ-d axxam n “refuge”

.Ur d-ufi tamtilt-is

.A yemma yelha “le courage”

.Yeǧǧa-am-d ttarix-is


.Iɣaḍ-iyi mmi ameɛzuz

.Iruḥ yeǧǧa-id lbista

.Ḥewwes-aɣ-d axxam n “refuge”

.Ulac iwumi d-zga

.A yemma yelha “le courage”

.Tag-i d lgirra

.Taɛejjuṭ


.A wi ḥedren i « l’attaque »

.Ddaw at Tewwurt

.Yeṭaki Rabaḥ at Urabaḥ

.D netta i yesnen tamurt

.Saḥḥit i Wagarsafen

.Fɣen-d argaz tameṭṭut


.A tamɣart mmi-m yemmut

.Idammen-is ur mḍilen ara

.Mmeḍlen-t lǧunud deg yiḍ

.Deg uzal ugaden Fransa

.Ma ẓriɣ-t-id ar d mxelleɣ

.Ma qqimeɣ d mmi n tasa


.A tamɣart mmi-m yemmut

.Idammen-is ur mḍilen

.Mmeḍlen-t lǧunud deg yiḍ

.Deg uzal ugaden Irumyen

.Ma ẓriɣ-t-id ar d mxelleɣ

.Ma qqimeɣ d mmi aɛzizen


.Lɛeslama-nsen i yimjuhad

.I d-yekkan Tigerwin

.S ufella alsan-d ibrenyas

.Ar sdaxel dlen-d tiḥzamin

.Lgirra ad tefru am ass-a

.Ad nawi tiɛellamin

.Lɛeslama-nsen i yimjuhad

.I d-yekkan Tala ufella

.S ufella alsan-d ibrenyas

.Ar sdaxel dlen-d lbumba

.Lgirra ad tefru am ass-a

.Ad nawi drapu s lahna

..Nna Faḍama


.Lɛeslama i yimjuhad

.Anda llan Wagarsafen

.Iceggeɛ-asen-d Aɛmiruc

.Di seɛɛa ad mlilen

.Xedmen lumbiskad

.Ɣeḍlen lkumba Irumyen

.Aɛmiruc yezga-d yefraḥ

.Di taddert n yimjahden


.Lɛeslama i yimjuhad

.Imi d Agarsafen merra

.Iceggeɛ-asen-d Aɛmiruc

.Ad mlilen di ssaɛa

.Wwḍen xedmen lumbiskad

.Ɣeḍlen lkumba Fransa

.Aɛmiruc yezga yefraḥ

.Di taddert n zzuɛama

.Wer neḥdir wellah ar yertaḥ

.I laṭak n tenɛimin

.Yeṭṭaki Cellaḥ Muḥend

.Bu laɛyun tiberkanin

.Yeɣḍel lkumba alarmi tfuk

.Yegga lkuraj I tudrin

.Yeɣli Muḥend Ucelhab

.Anwa ara iqelben ikumya

.Tarbaɛt-is ḥeznen irkel

.Ugin ad ččen lmakla

.Iɣaḍ-iyi umkan-is

.Imi ur yesɛi ddarya

...Nna saḥra

 
Iguersafene, Cimetière des chouhada

3.Seg wasmi tefra ar ass-a ẓreg

Imezdaɣ n taddart lḥif ɣef lḥif, xas akken tefra mazal laɛtab yeskarkiriten, maca ẓran ala tadukli akk d tegmat ara ten-yessufɣen d lḥif ttidiren, begsen argaz tameṭṭut, yal wa s wayen yezmer, yal wa akken yessen. Taddart ssulin-tt warraw-is , ciṭuḥ, ciṭuḥ, tettali taddart tettuɣal am zik-is, s tdukli n yimezdaɣ tebda tettifsus taɛkemt. Deg useggas n 86 tecɛel trisiti.

Di tallit-nni n rrebreb imezdaɣ n taddart ɛussen ɣef lḥerma-nsen, kkren mgal n rebrab, dduklen am yiwen. Deg useggas n 98 taddart tessekcem aman s ixxamen, tessenqes taɛkemt i tmeṭṭut. Imezdaɣ n taddart ur arǧin ara adabu akken ad ssalin taddart, imi isurifen akk i gren, d asaḥnunef d uzuɣer, urǧin id qqḍan taɣewsa-nsen, begsen am akken uɣen tannumi, wa s udrim-is, wa s yiɣil-is wa s tektiwin-is, xedmen « un musée » d tajmilt i ccuhada, d yemjuhad, d tuǧǧalt, akken yal tasuta ad t-id aff , akken tasuta i tayed ad teẓẓer laɛtab sɛeddan imezdaɣ n taddart di tallit-nni n tegrawla n Ufransis, d win ara d yeqqimen d inig n yal tallit i yal tasuta. Arnan bnan timeqbart anda ara meṭṭlen akk imezdaɣ n taddart. Deg useggas n 2001 arnan uzlen skecmen-d tilifun ɣer taddart.


Leqdic mačči d win iḥebsen, di yal tallit, iɛeggalen n tesqamut n taddart tqeddec deg usnerni d usegmu d ucebbaḥ n taddart, ad dnaf tasqamut n taddart, tuzzel akken ad d-ssekcem Lgaz, tufa-d ttawil i yiḍumman n taddart, texdem « une place public » di tlemmast n taddart, tseggem iberdan-is.

Leqdic mazal yettkemmil, s laɛnaya n tesqamut n taddart d imezdeɣ-is. Ugar n 50 n yiseggasen-aya seg wasmi tefra tegrawla, mazal taddart tbedd, tuɣal am aḥriq ijeǧǧigen, aya s laḥmala i ttḥemlen warraw-is, fkan-d tazmert-nsen, adrim-nsen, akud-nsen, tiktiwin-nsen akken ad tt-bedd taddart lebda, xas ma tegrawla tesnegrit, maca aḥyan-tt-id warraw-is.

Araz n temzizelt n Rabaḥ Ɛisat ẓreg

 
Rentré d'Iguersafene

Taddart n WAGARSAFEN tewwi amkan amezwaru n temzizelt n Rabaḥ Ɛisat n tɣiwant akked snat n tuddar zeddigen deg useggas n 2014 s ugemmuḍ n 97/100 deffir-s terna-d taddart n Tizi-Umalu ( Abi Yusef ) deg umkan wis sin s ugemmud 87/100, taddart n Swamaɛ deg umkan wis kraḍ ma yella deg umkan wis ukkuẓ d taddart n at Waɛban. D timzizelt i d-ihegga wegraw aɣerfan n twilayat n Tizi-wazzu, anda ukan-t deg-s 12 n tɣiwanin akked 62 n tuddar.

 
Iguersafene, Fontaine Bouchiwane

Taddart tecbeḥ s warraw-is, s tdukli n yimezdeɣ-is, s tayri i ten-icudden ɣer ɣur-s, yal wa s wayen i umi yezmer, yal wa swayen yessen. Wa yefka-d kra si texriṭ-is, wa yewwet s yiɣil-is, yefka-d tazmert-is, wa yefka-d tikti-s, wa yefka-d rray-is… Iɛeggalen n tesqamut iqeddcen ɣef taddart d wid yettazzalen sbaḥ tameddit fell-as, d wid iqeddcen ɣef taddart war iḍes, war asgunfu, bedden, sbedden ccan n taddart. Ɣer yidis n yirgazen, ad naf daɣen tulawin n taddart iqeddcen ɣer tama n wargaz, tt-id yeggaren afud akked tebɣest i yirgazen akked yilmeẓyen. Imezdaɣ n taddart sumata akken, si tqernit n ufella arma d taqenit n wadda, aladra ilmeẓyen, warǧin smeɛẓegen i teɣri d ggaren iɛeggalen n tesqamut n taddart, ɣur-sen tabɣest am tyuga igerzen, yal ass wejden ad d-fken iɣallen-nsen d wayen akk iwumi zemren i taddart. Warǧin qqimen ur ḥdiren ara i lejmaɛ n taddart. Ula d igerdan imecṭaḥ ggaren iman-nsen akken ad xedmen ɣef taddart, ḥemmlen ad tt-ikin deg lxedma d-yettilin, aladra ayen akk fsusen fell-asen, ttawin-d amedya seg yimeqranen iqedcen, acku azekka d nnuba-nsen ula d nutni ad qeddcen ɣef taddart.

 
Iguersafene, Place des martyrs

Ɣer waya akk, ad naf tiddukla tadelsant ALMA n taddart, tqeddec deg waḥric n yidles s umata, tt-in d-yettheggin timliliyin di taddart ɣef teɣzi n useggas, war ma nettu tiddukla ALMA-VERT, tt-in iqeddcen ɣef useḥbiber ɣef twennaḍt, d ugama, tt-in iqeddcen war ɛeggu ɣef tezdeg n taddart. War ma nettu aḥric n waddal, ad naf ilmeẓyen tt-heggin-d timzizelt n ddabex n uḍar yal anebdu, d timliliyin n tegmat akked tdukli ger yilmeẓyen n taddart. Taddart tesɛa asmel deg ugernet i widen yebɣan ad d-walin leqdic d cbaḥa-s s umata ( http://agarsafen.canalblog.com Archived 2014-10-01 at the Wayback Machine )

 
IGUERSAFENE, Symbole de liberté

Leqqdic akken ma yella yettili-d s wafus n yimezdaɣ merra, irgazen, tilawin, s inaẓuren-is, s icennayen-is, s wid yiɣran akked widen ur neɣri. Iɛeggalen tesqamut n taddart d nutni id ajgu n waɛrur n taddart, syissen i tbedd taddart, d nutni i yettjerriden isuḍaf yesdukklen akk imezdaɣ n taddart, akken imezdaɣ merra ad idiren deg yiwen uswir, s ddaw n yiwen uzref, am wid yesɛan, am wid ur nesɛi, d nutni i yesseḥbibiren ɣef tuddsa ( organisation ) n taddart akked lḥerma-as akked yimezdaɣ-is, d nutni i iferrun timsal gar imezdaɣ, d nutni i yessexsayen times n ccwal gar imezdaɣ. Timsal ferrun-tent s wawal, s izɣer n tugdut, war ma wwḍent imezdaɣ ɣer teɣdemt, ad naf taddart tebna am tegduda.

Aya ur d yebdi ara ass-a, send tagrawla n 54 yal tasuta yezrin teqdec ɣef taddart, yal ta akken tessen. Si zik imezdaɣ ṭṭfen di tuddsa n taddart akken ur tettruḥ ara, imi ẓran ala tuddsa id yettawin taddukli akked tegmat. Ad naf iɛeggalen yezrin deg useggas n 1974, jerden ɣef lkaɣeḍ isuḍaf s wayes ara telḥu taddart, uran umuɣ ( liste ) n yismawen n yiɛeggalen n tasqamut n taddart d widen i ten-yettallen, ad naf lamin akked ṭṭemman, ad naf imɣaren akked d ilmeẓyen yeɣan, bnan lsas n taddart am tmendawt, ayen uran deg useggas n 1974 mazal-it yella d inigi, mazal-it yeqqim-d ar ass-a, tasuta ar tayeḍ tesnernay-it akken ad tt-sseḥbiber ɣef tuddsa n taddart.

 
Iguersafene, Cascade d'eau

Leqdic mačči d win iḥebsen, di yal tallit, iɛeggalen n tesqamut n taddart tqeddec deg usnerni d usegmu d ucebbaḥ n taddart, ad naf tasqamut n taddart, tuzzel akken ad d-ssekcem Lgaz, tufa-d ttawil i yiḍumman n taddart, bdan afran n yiḍumman n plastic, lkaɣeḍ akked wuzzal. Iswi n taddart ad kksen aḍummu ( la décharge ), ad tuɣal taddart war iḍumman.

Leqdic mazal yettkemmil, s laɛnaya n yiɛeggalen n tesqamut n taddart d imezdeɣ-is. Ugar n 50 n yiseggasen-aya seg wasmi tefra tegrawla, mazal taddart tbedd, tuɣal am aḥriq n yijeǧǧigen, aya s laḥmala i ttḥemlen warraw-is, fkan-d tazmert-nsen, adrim-nsen, akud-nsen, tiktiwin-nsen akken ad tt-bedd taddart lebda, xas ma tegrawla tesnegrit, maca aḥyan-tt-id warraw-is. S warraw-is taddart tuɣal d tacemmaɛt yeftin, s wunnuɣen di yal tiɣmert, s cbaḥa n lebni n tliwa-s, s tezdeg n yizenqan-is, aya akk s lebɣi n warraw-is iqedcen war ɛeggu, yesseḥbibren fell-as yal ass. Ayen akk yessefraḥen d tadukli n yimezdaɣ, d tadukli ɣef yiwen yiswi, d iswi d igennin icerrigen gar imezdeɣ n taddart, d iswi d iẓeṭṭen tagmat gar lɣaci, d iswi izerɛen tayri deg wulawen n yimezdaɣ, d iswi d-yesslalayen afray n telsawit di tmetti n wass-a, sarameɣ d amedya ar ḍeffrent waṭas n tuddar.

Ayen nniḍen ẓreg

Tamselyut ẓreg

  • [1], Agarsafen.dz

Aseggas n 2012 ẓreg

  • [2], Tameɣra n 5 di yulyu 2012.
  • [3], Timzizelt n ddabex uḍaṛ, 2012, Tajmilt i Ḥasen d Ziyan.
  • [4], Tajmilt i Dda Reẓki welḥaǧ, 2012.
  • [5], Ussan n tḥeccact n tuga, 2012.
  • [6], Ussan n wedfel, Fuṛaṛ 2012.

Aseggas n 2011 ẓreg

  • [7], Timzizelt n ddabex uḍaṛ ak d waggur n Ṛemḍan, 2011, Tajmilt i Ɛadel.
  • [8], Tajmilt i tefsut imaziɣen.
  • [9], Amenzu n wenbir.
  • [10], Tajmilt i tmeṭṭut.
  • [11], Timecṛeṭ.
  • [12], Tarbaɛt n Afṛuẓaf.
  • [13][permanent dead link], Maziɣ, Tajmilt iwnaẓuṛ.