Diduc Muṛad (s tefransist Didouche Mourad s taɛrabt : ديدوش مراد), ilul ass n 13 Yulyu 1927 di Lezzayer tamanaɣt, yemmut ass n 18 Yennayer 1955 di Condé-Smendou di Qsenṭina. D yiwen gar sdis imeɣnasen i yesbedden Tirni n Weslelli Aɣelnaw, daɣen d netta i yellan ɣef uqeṛṛu n Minṭaqa n Qsenṭina si 1 unbir 1954 armi i yemmut.

Diduc Murad
Tameddurt
Talalit Lezzayer, 1922
Lmut Ziɣut Yusef, 18 Yennayer 1955
Tiɣri
Tutlayin Taɛrabt
Amahil
Amahil aserdas
Military service
Taseddart colonel (fr) Suqel
Yennuɣ deg Tagrawla tazzayrit
Taflest
Ikabaren isertiyen Akabar n Wegdud Azzayri

Tameddurt-is ẓreg

Timeḍrit d ussinen ẓreg

Diduc Muṛad ilul deg wegmam 'La Redoute' (tura El Muṛadiya) di Lezzayer tamanaɣt, imawlan-is d iqbayliyen si teddart Iberskriyen n tɣiwant Aɣrib di Tizi Wezzu, yeɣra deg uɣerbaz amezwaru n El Muṛadiya syin yekcem ar tesnawit n Ruisseau.

Amennuɣ ɣef uzarug n tmurt n Lezzayer ẓreg

Ikcem s Akabar n Wegdud Azzayri (MTLD) deg useggas n 1942. Deg useggas n 1947 yella daɣen gar wid id-yesnulfan Tuddsa Tuffirt (OS), d tuddsa i yellan tettheggi i ṭṭraḍ i wakken ad tekkes tsehrest n Fṛansa si tmurt n Lezzayer. Yettwaṭṭef di 1950 mi tfaq fransa i tuddsa tuffirt, acu kan yerwel-d seg wmmas n temsulta. Yemlal Mesṭafa Benbul3id di 1952 di lezzayer, anda ttkemmilen ahil n tuddsa tuffirt.

Deg unebdu n 1954, Muḥamed Buḍiaf ijemɛed 22 n yimeɣnasen n tuddsa tuffirt, gar-asen Diduc, Benbulɛid, Benmhidi ..atg deg wexxam n Lyes Derric id-yusan di Clos-Salembier, deg unejmuɛ-a ɣetsen ad bdun ṭṭraḍ uslelli n lezzayer mgal Fṛansa, daɣen fernen-d sdis n imasayen ara iḍebren ɣef tegrawla gar-asen semmus n iqeṛṛay n twilaytin. Ssi Ɛebdelqader sersent ɣef uqeṛṛu n twilayet tis snat (Qsenṭina).

D netta akked Buḍiaf i yuran Taseɣret n umezwaru n wunbir, iwakken ad sfehmen i wegdud azzayri iwacu i yuiln s adrar, akked wayɣer ilaq ad ten-ɛawnen.

Yemmut Diduc Muṛad ass n 18 yennayer 1955, deg imenɣi n Dewwar Swadek, di Condé-Smendu, di Qsenṭina (Tura Ziɣut Yusef). D netta i d aqeṛṛu n twilayet amezwaru ara yettwaɣen, mi yemmut sersen Ziɣut Yusef deg wemkan-is.

Tajmilt ẓreg

Semman fell-as yiwen seg izeglalen imeqqranen n Lezzayer tamanaɣt.