Don Kicuṭ n Manca d ungal i yura umyaru aspenyuli Miguel de Cervantes deg sin yeḥricen (amenzu yeffeɣ-d deg useggas 1606, wis sin deg useggas 1616). Ungal-a yettuneḥsab d win i d amezwru yakk deg tsekla tatrart ɣef leḥsab n tɣara n tira-s d wudem iss i d-yedda deg-s wullis. Yewwi-d deg-s umeskar ɣef yiwen wergaz akken bu-nneyya, iwumi qqaren Don Kicuṭ n Manca[1] , asmi iɛewwl ad yeg am yemnayen iqbuṛen, imi d isaṭṭen[2] iɣef yeɣra deg tektabin. Ameskar yenna-d dɣa seg tazwara : Don Kicuṭ yeɣra yeɣra deg teqsiḍin-nni armi icuf iqerru-s, meḥsub yemxell, ihi iɛedda ad yeḍfer abrid-nsen, ulamma tuɣ tɛedda tallit n yicaliyen am widak.

Don Kicuṭ
Laṣel
Ameskar Migel de Serbantes
Azemz n ufsar 1605
Azwel aẓaran Don Quijote de la Mancha
Tamurt taẓarant Spenyul
Maison d'édition (fr) Suqel Francisco de Robles (fr) Suqel d Juan de la Cuesta (fr) Suqel
Online Computer Library Center 1020679308
Characteristics
Tawsit roman de chevalerie (fr) Suqel, fiction d'aventures (fr) Suqel d parodie (fr) Suqel
Tutlayt espagnol classique (fr) Suqel
Tasugna
Adeg n tigawt Empire espagnol (fr) Suqel, La Manche (fr) Suqel d Barseluna
Literary technique Mise en abyme (en) Suqel d tamellaɣt
Taẓrigt tamezwarut n 1605

Taddist ẓreg

Akken ad yefhem yiwen taqsiṭ n Don Kicuṭ ilaq ad iẓer acu d ungalen n « temneyt taḥewwast », anda teffɣen imnayen akken ad d-fdun wid akk yettwaḥeqren ɣas ma ur ten-ssinen, iwakken kan ad sbedden lḥeqq u ad d-beyynen tabɣest-nsen. Azgen deg-sen ttawin-ten-id kan d timucuha deg tallit-nni tanammast, maca Don Kicuṭ i iselben si tɣuri-s, yerra-tt d tidet, iɛewwel ad yeg am nutni, ad d-yerr taɣdemt i lɣaci. Yessufeɣ-d ihi aɛudiw-is ihezlen akk iwumi isemma Rusinant (Rocinante s tspenyult), yekkes-d asekkin d waɣer[3] i yellan din deg uxxam tuli-ten tɣebbart seg wissen anwa zzman, takurazt[4] d wayen akk yettiḥwiǧ umgara deg lawan-nni ; syin yessawel-d i yiwen n lǧar-is yeččuren d nneyya daɣ am netta ɣas ma di leɛqel-is yella, qqaren-as Sancu Panza, iḥemmel inzan aṭas, d win i yextar ad yili d amɛiwen-is deg icaliyen-is, imi akken i ten-sɛan yemnayen iqburen, yerna winna ɣef uɣyul i yeṭṭafar deffir.

Yuɣ lḥal imnayen iqburen i yettḥaka, yal wa tettili tin i iḥemmel, iɣef yettxemmim m’ara yili deg imennuɣen d unadi n lexlawi ; ihi ula d Don Kicuṭ yextar yiwet kan akka n tfellaḥt tameɣbunt din deg taddart, yerra-tt d tin d « tarfiqt ixemmimen-is », isem-is Dulsinya (Duclinea s tspenyult). Syin ata yebda ihi acali deg lexla, yettnadi w’ara d-isellek ; netta s nneyya-s yetthummu kan, ur yeẓri ma s tidet i yeḍra kra, ma ilaq ad d-iger iman-is neɣ ala, maca itemmeɣ ; dɣa yal tikelt yettaf yeɣleḍ deg leḥsab-is, yeggar iman-is deg wayen ur t-nerzi armi yeṛwa tiytiwin. Di tilawt, kra din yettenbeddal gar wallen-is seg wakken yuḍen, am tikelt mi yekcem deg yiwen usensu n wedrar, yufa din timesdurar yenwa-tent d yessi-s n sslaṭen ukud i ilaq ad yissin amek ara yelḥu, ihi ula d din ixelleṣ-itt. Daymi taqsiṭ-is tessaḍsay nezzeh, tugart imi aɣanib n Cervantes yebna ɣef usaran , ahat ulac lemtel-is deg tira. Ɣas in’as d ayen i t-yeǧǧan mucaɛ, maca yeččur daɣen d tamusni lqayen n wawal, inzan d tengalin i d-yettuɣalen daxel n wullis agejdan, ladɣa deg idewenniyen n Don Kicuṭ d Sancu Panza i yettekttiren deg wawal, acku ula d netta yettekka deg tedyanin akk i d-mmugren.

 
Don Kicuṭ d Sancu Panza, sɣur Gustave Doré 1863

Azal-is ẓreg

Annect-a yakk yerra ungal-a yeṭṭef amkan meqqren deg tgemmi taseklant tamḍlant, imi ula d kra n yismawen izeddiɣen kecmen deg tutlayin tuṛufiyin uɣalen d awalen n menwala, amedya deg tefransist : dulcinée (taḥbibt, taxḍibt), rocinante (aɛudiw). Llant daɣ tenfaliyin i d-yekkan syin qqiment d lemtul, am m’ara s-tiniḍ yettnaɣ ḥedd d tessirin n waḍu, meḥsub yekkat deg wulac, acku teḍra-yas i Don Kicuṭ asmi d-yemmuger tissirin n waḍu s yiɣallen-nsent meqqren, iɣil d ḥedd igehguhen[5] , ihi iɛedda ad yennaɣ yid-sen. Syin i d-tekka tenfalin mucaɛen : anuɣ d tessirin (se battre avec des moulin.

Yerna ahat izen amezwar n wungal d wa ; imi ulamma imeɣriyen n lqern wis 17 ḥesben-t tagnit kan i taḍsa d tukksa n lxiq, wid i d-iḍefren, tugart deg tallit-nni n tegrawla tafransist ; walan-t d amedya i umdan izemren ad yesɛu lḥeqq weḥd-s mgal timetti s lekmal-is. Lḥasun, ayen i d-yewwi d ayen icerken talsa merra ; ahat ad yili ḥedd ssya d asawen ara t-id-yerren ɣer teqbaylit am akken yella deg tuget n tutlayin umaḍal, maca aya d asenfaṛ meqqren, ma yefka-yas ḥedd akud yessefk ad ad ilin imeɣriyen ara t-id-yafen

.................................. Taɣbalut : ablug n Samir Tighzert Timuɣliwin

  1. Manca neɣ la Mancha, d tamennaṭ i d-yezgan deg tlemmast n Spanya.
  2. Asaḍ, isaṭṭen : héros.
  3. Aɣer : bouclier
  4. Si tlaṭinit koraza : taqemǧet taqurant i ttlusun yemnayen i wanuɣ lawan-nni (cuirasse).
  5. Agehguh, igehguhen : deg tama n usammar n Bgayet d ayen akk meqqren yessexlaɛen (aqjun, aɣzen, atg), akka i nsemma da i iɛefriten igeɛmiren iss i ttamnen imir deg Tuṛuft (les géants).