Tamacint : Tameẓla gar ileqman

Contenu supprimé Contenu ajouté
Samyber (mmeslay | attekki)
KabLatinizerBot (mmeslay | attekki)
m Replace greek letters with latin letters.
Ajerriḍ 1:
[[Tugna:ICE3-Einfahrt-Dortmund.jpg|thumb|Tamacint tanalmant taruradt]]
'''Tamacint''' d yiwen n ttawil usiweḍ yettawin imdanen neɣ alzazen (sselεasselɛa) seg umkan ɣer wayeḍ. Yemmug s umazrar n yifuga icudden gar-asen, ileḥḥun ɣef rrayat n wuzzal, la ten-tezzuɣur temseddayt yesεanyesɛan amutur. Tinelliyin n rrayat teṭṭfent s umata snat tniliwin yemgaraden, yiwet i rrwaḥ, tayeḍ i tuɣalin ,maca tikawal yiwet n tnelli kan i yellan, tembaddalent fell-as tmacinin, daymi d-yettili umihi n laksidat.
==Amezruy==
D ajenyur afransis Nicolas Cugnot i d amenzu i d-yesnulfan « takeṛṛust » ileḥḥun weḥd-s kan s ifuṛan (lefwaṛ n waman), segmi tuɣ iga-d [[James Watt]] tanaεurttanaɛurt ifuṛan deg useggas1765, i yessǧehden seg yimir tagrawla n temguri, ɣas akken tuɣ llan wid i tt-id-yebdan uqbel-is. Maca tamacint tamezwarut akk deg deg umezruy d tin yelḥan ass n 21 deg fuṛar 1804 deg tama n Merthyr Tydfil di tmurt n [[Wilz]] (Tagelda Tabnnriṭanit), i d-yeṣneεyeṣneɛ Richard Trevithick deg [[Legliz]]. Tamseddayt-is tella tezzuɣur 10 iṭunnen s truredt n 04 km/.
20 iseggasen syin d afella, teldi tnelli tamenzut yettawin imessukial ɣef teɣzi n 40 km gar Stockton d Darlington, deg Legliz. Dɣa asiweḍ arurad n sselεasselɛa gar tmennaḍin, d ayen i yefkan afud imir i tegrawla tamgurant taglizit.
Deg Fransa, tinelli tamenzut din yeldin deg useggas 1827 gar Saint-Étienne d Andrézieux i usiweḍ n lefḥem si lmina.
Deg useggas 1850, azeṭṭa amaḍlan yewweḍ 3800 ikilumitren. Ma seg uzegen n lqern d asawen yennerna armi d 800 000…