Yemma Xliǧa neɣ Lalla Xliǧa d tameṭṭut Taqbaylit tamegdalt (sainte) seg taddart n Yibelbaren deg tɣiwant n Ṣaḥariǧ deg tnebḍit n Tubiret, tedder deg yiseggasen n 1500.

Yemma Xliǧa
Tameddurt
Amahil

Tella d tameṭṭut tamegdalt, tefra ger waṭas n yemdanen, tuddar d laɛrac. Teǧǧa-d aṭas n wawalen d isefra. Ɣef wakken id talsen fell-as, tella tettwali neɣ tẓer ula d ayen ara d-yeḍrun ar zdat.

Amezruy ẓreg

Yemma Xliǧa seg lɛerc n Yemceddalen, teddar deg yiseggasen n 1500, yemma-s seg At Laḥcen seg taddart n Yibelbaren. Deg taddart-agi i yesbed baba-s axxam-nsen, deg-s dɣa i tkemmel tudart-is.

Yemma Xliǧa d tameṭṭut n Belqasem n At Buḥrereb n taddart n Yibelbaren, Aẓekka-ines mazal-it ar ass-a deg tlemmast n wexxam-is ɣef yidis n tala n Buḥreb (yiwwet n tala deg taddart n Yibelbaren).

Yemma Xliǧa teǧǧa-d aṭas n tarwa-s (ugar n 10), win yettwasnen aṭas gar-asen, isem-is Zennati, i yellan d ametrad (guerrier) neɣ d argaz n trad, yemmut deg yiwwen n yimenɣi (bataille) mgal Iṭerkiyen deg Tayda n Lemṣara deg tɣiwant n Ṣaḥariǧ (deg tnebḍit n Tubiret). Trad-agi yekka-d seg tuqna (promesse) n tiddukla ger Sidi Ḥmed U Lqaḍi (Agellid n tgelda n Kuku) akked Isbenyuliyen.

Jeddi Ḥmed (seg uẓar n Yemma Xliǧa), d argaz n tlelli, iruḥ yezdaɣ deg taddart n Yiɣil Ḥemmad deg tɣiwant n Ṣaḥariǧ, sin akin iruḥ ɣer ugafa, s amḍiq i mu-qqaren Taliwin-Aqbil s deffir n Tizi n tirurda akken ad yeffer seg Iṭerkiyen akked Isbenyuliyen. Yeǧǧa-d 3 n tarwa : Muḥend i yunagen ɣer wexxam n yillu deg Mekka, dɣa yeqqimen din, ur d-yuɣal ara akk. Seg waken ɣezzif uraju n jeddi Ḥmed i mmi-s, yegzem usirem-is. Ɣef 70 n iseggasen, jeddi Ḥmed iɛawed zwaǧ seld mi temmut tmeṭṭut-is tamenzut, yeǧǧa-d seg-s 2 n warraw-is : Belqasem d Saɛid[1].

Belqasem (mmi-s n jeddi Ḥmed) ɣer taggara n wagim wis XVIII, yeǧǧa-d sin warrac d taqcict : Muḥend, Ḥmed d Saɛdiya. Ma yella d Saɛid gma-s n Belqasem, yeǧǧa-d aqcic akked taqcict : Qasi d Feḍḍima. Feḍḍima tedda d tislit ɣer taddart Ibehlal, yiwwet seg yessi-s semman-as daɣen Yemma Xliǧa, d tameṭṭut n Ccix Ɛli Ben Ɛisa, jeddi-s n Lalla Faḍma n Sumer, am wakken i d-yedda deg usefru “Ilyadat Elǧazayer” n Mufdi Zakariya.

Ass-agi, widak i d-yefrurin seg Yemma Xliǧa d Belqasem n At Buḥrereb, ddmen isem n twacult Waɛrab.

Ayen i d-teǧǧa n yisefra qrib yengar ass-a, Mulud Mɛemmri yeskfel-d sin kan seg yisefra-ines[2], isedda-ten-id deg udlis-ines “poèmes kabyles anciens”, i yellan d sebba n tilin n tefsut n Yimaziɣen (1980).

Yemma Xliǧa, taqacuct tunnigt deg udrar n Ǧerǧer (2308 m) ẓreg

 
Taqacuct n Yemma Xliǧa (Tamguṭ)

Isem n Yemma Xliǧa yettunefk-as i tqacuct tunnigt deg udrar n Ǧerǧer[3], d tajmilt i s-yuɣalen i Yemma Xliǧa, acku deg udrar-agi i d-tekker, din i d-tegma, xas akken ɣer waṭas n tudrin i d-yezzin, mazal sawalen-as i tqacuct-agi Tamguṭ.

Aṭas n tucḍiwin i yettilin deg tira n yisem-agi « Yemma Xliǧa », ladɣa deg yedlisen n trakalt (géographie) i yuran s taɛrabt, tikwal ttarun-t « Xdiǧa », tikwal « Xrediǧa », atg.

Yemma Xliǧa tella tefka tudert-is i tmuɣli d tigzi n tmeddurt, tettali seg uxxam-is alma d taqacuct n wedrar (Tamguṭ) akken ad tegg tiẓilla-ines. Aṭas n yimezdaɣ n tuddar n leqbayel, ladɣa Imceddalen, ttalin ar tqacuct n wedrar yal aseggas ger waggur n yulyu d ɣuct deg wass n waram (mercredi). Amzun d tamaɣra, teggen tiwizi d wurar.

Muqel daɣen ẓreg

Yemma Xliǧa (Tamguṭ), taqacuct tunnigt (2308 m) deg udrar n Ǧerǧer.

Tizmilin d temselɣa ẓreg

  1. Cfaya n yemɣaṛen n Yibelbaren
  2. Mulud Mɛemmri, poèmes kabyles anciens, Paris, Maspéro, 1980, 470p
  3. Edmond Doutté, Notes sur l'islam maghribin Les marabouts, Paris, Ernest Leroux, 1900, 128p