Mari-Lwiz ṭawes ɛemruc d tamyarut tamezwarut gar tlawin tizzayriyin daɣen d tacennayt, tecna s taqbaylit.
Tawes tlul di Tunes ass n 4 meɣres 1913, temmut ass n 2 yebrir 1976 di Paris. Tawes d yelli-s n Belqasem akk d Faḍma At Menṣur taddart-is d Iɣil Ɛli (Bgayet).[1]

Ṭawes Ɛemruc
Tameddurt
Talalit Tunes tamaneɣt, 4 Meɣres 1913
Taɣlent Fransa
Lmut Saint-Michel-l'Observatoire, 2 Yebrir 1976
Ideg n uẓekka Saint-Michel-l'Observatoire
Tawacult
Tissulya akked André Bourdil (fr) Suqel
Tiɣri
Tutlayin Tafransist
Taqbaylit
Amahil
Amahil amaru, acennay, aneggal, amusiqi d amedyaz
Dduzan n lmusiqa taɣect
IMDb nm1858508

Gar imyura n zik llan atas n yirgazen maca tilawin am wakken ulac; tella yiwet kan : Faḍma At Menṣur, yemma-s n tawes Marie Louise akked Jean-lmuhub Ɛemruc. Faḍma At Menṣur Ɛemruc d tamettut tamezwarut i d-yuran tudert-is, i d-yennan tarmit-is, ayen tbub d wayen tengez seg wass mi i tlul di Tizi Hibel deg useggas 1883 almi d aseggas 1967 ass mi temmut deg Fransa. Imi baba-s yennker-itt, tudert-is tebda s unegzum ameqqran, tudert n yiberdan d lehmum. Bac akken ur tt-iḥeqqeṛ yiwen, yemma-s tceyyeɛ-itt ɣer ixxamen n igujilen (orphelinats) ɣur yiṛumiyen, ar Yiwaḍiyen dɣa ar Larbɛa n at Yiraten uqbel sbiṭar n At Mengelet anida i telmed tafransist terna tessuden taflest n Mas nneɣ Ɛisa. Dina yakan i tezwej d Belqasem amruc id tt-yewwin ɣer taddart-is, Iɣil Ɛli, uqbel tamurt n Tunes.

Tudert-is akk d umennuɣ, deg tazwara d amennuɣ n tgujilt mgal tasɣart-is tamcumt, zdat umennuɣ n Teqbaylit deg tallit n tesehrest akk d umennuɣ n tmasit di tmurt n yimselmen…Tufa ddwa i tudert deg tira akked yisefra s Teqbaylit maca tella yiwet n tɣawsa ur tt-teǧǧi ara : taqbaylit-is.

Gar wayen tura ẓreg

  • Jacinthe noire ungal 1947.
  • Rues des tambourins, ungal 1969.
  • L'amant imaginaire, ungal f imanis 1975.
  • Le grain magique, timucuha d poemes 1966.

Tiwelhiwin ẓreg

  1. Gikandi, Simon (2003). Encyclopedia of African Literature. Taylor & Francis. pp. 31–32. ISBN 978-1-134-58223-5. Retrieved 2018-11-28.