Ɛebban Ṛemḍan

Argaz aserti
(Yettusmimeḍ seg Aban Ramḍan)

Aban Ramḍan neɣ Ɛebban Ṛemḍan d argaz asarti aqbayli, i gelan d amenzawi deg umezruy n tagrawla tazzayrit D netta i yellan d aqerru n tegrawla, d amsertay ugar n ukabar Tirni n Uslelli Aɣelnaw FLN.

Ɛebban Ṛemḍan
Tameddurt
Talalit Larebɛa Nat Yiraten, 10 Yunyu 1920
Taɣlent Algérie française (fr) Suqel
Lmut Tiṭṭawin, 27 Duǧember 1957
Tamentilt n tmekkest Timenɣiwt
Tiɣri
Tutlayin Taqbaylit
Taɛrabt
Tafransist
Amahil
Amahil asertay
Military service
Yennuɣ deg Tagrawla tazzayrit
Taflest
Ikabaren isertiyen Akabar n Wegdud Azzayri
Amussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin
FLN

Tameddurt-is ẓreg

Timeḍrit d ussinen ẓreg

Ilul Ɛebban Ṛemḍan ass n 10 yunyu 1920 deg Tmurt n Leqbayel; taddart-is d Iɛezzuzen i d-yezgan tama n Larebɛa n At Yiraten. Baba-s qqaren-as Muḥend u Ferḥat, yemma-s qqaren-as meradi Faṭima, tḥemmel-it aṭas acku yella d anelmad ifazen ger tezyiwin-is. Yesɛa sin n watmaten : Ɛmaṛ akked Lmulud,d yiwet n uletma-s : Ɛini.

Yekcem ar uɣerbaz amezwaru deg useggas n 1928, yewwi-d aselkin n ussinen amezwarue (CEP) di 1933. Yella d anelmad ifazen ladɣa di tusnakt akked tussna, meɛna ixuṣṣ cwiṭ di teɣdirawt.

Mi d-yewwi aselkin n ussinen amezwaru, Ɛebban Ṛemḍan iṛuḥ ɣer Leblida akken ad ikemmel dinna leqraya-s deg tesnawit n "Duveyrier" (Tasnawit Ibn Rucd tura),acku deg lawan-nni, ulac aṭas n tesnawiyin imi tamurt n Dzayer tella ddaw temḥarsa n Fransa. Dinna i yemyussan akked Benyusef Benxedda,Saɛd Daḥlab,Lamin Debbaɣin,Mḥemmed Yazid akked Ɛli Bumenǧel. Ikemmel leqraya-s dinna daɣen akken iwata, yeẓwar ugar di tusnakt akked tussniwin meɛna ixuṣṣ di tsekla ladɣa taɛrabt akked tfelsuft.

Yewwi-d Lbbak (BAC) n tusnakt deg useggwas n 1942.

Amennuɣ ɣef uzarug n tmurt n Lezzayer ẓreg

Deg tallit-nni i yebda yettfaq s yir tagnit i ttidiren Izzayriyen, ayen i t-yeğğan ad yeḥbes leqraya-s, ad imal ɣer tsertit. Ikcem s Amussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin (MTLD, Mouvement Pour le Triomphe des Libertés Démocratiques). Deg useggwas n 1947, yuɣal d imdebbeṛ deg ukabar-a, yerna yettikki deg tuddsa tuffirt (O.S., Organisation secrète) i yella tettheggi ttṛad mgal Fransa. Adabu n Fransa ifaq yes-s, dɣa yeṭṭef aṭas n yimeɣnasen n umussu, yeḥkem-asen s lḥebs. Ɛebban Ṛemḍan yettwaṭṭef ula d netta, deg useggwas n 1950. Yennuɣ deg lḥebs almi yuɣal yettuneḥsab d ameḥbus n tsertit, yesaa azref ad iɣer idlisen d yeɣmisen.

yettekki deg useqqamu n 12 id-yettwafernen iwakken ad iseddu tagrawla di tuber 1954 ɣas akken imir-nni mazal-it di lḥebs maca zran ur s-d-yegri ara aṭas i wakken ad d-yeffeɣ.Yeffeɣ-d deg yennayer 1955. Yerra ɣer taddart-is yeqqim kra n wussan s imawlan-is akked yemdukal-is. Syin iṛuḥ ɣer temdint n Lezzayer, anda i yuɣal d amasay n Tirni n Uslelli Aɣelnaw sdaxel n tmurt. Seg meɣres 1955 ar mayyu 1956, yessaweḍ Ɛebban ad yesdukel akk imussuten d yikabaren izzayriyen yellan niqal ur ttemsefhamen ara, akken ad ttekkin deg ttṛaḍ n uslelli aɣelnaw. Yumen d tadukli i yessawaḍen. D Ɛebban Ṛemḍan i d-iheggan agraw n ṣṣumam anda i heggan lsas i tegrawla n Lezzayer,d netta i yesbedden aɣmis n Lmuǧahid,de netta daɣen i s-yessutren i Mufdi Zakariya iwakken ad d-yaru izli aɣelnaw azzayri "Qassaman".

Mlalen yergazen d tlawin n tegrawla deg Uzellagen, deg Ɣuct 1956. 20 n wussan, nutni ttmeslayen ɣef liḥala n tmurt d umennuɣ n izzayriyen mgal amnekcam afṛansis. Dinna i d-ffɣent tektiwin sweyes ar a teddu tegrawla akwd tid iɣef ar a ters Lezzayer n uzekka.

Timenɣiwt-is ẓreg

Ɛebban Ṛemdan yemmut di leɛmeṛ-is 37 iseggasen, yettwanɣa di l'Merruk ass n 27 dujamber 1957. Ɛebban Ṛemḍan d netta i d bab n tegrawla, d netta i yessawḍen ad yesbed lsas i tegrawla n Lezzayer maca xedɛent yemdukal-is akken xedɛen merra agdud akw d tmurt n Lezzayer.

Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen ẓreg

  • « Abane Ramdane : un destin tragique », amagrad sghur Daniel Junqua, tuber 1985.
  • « Belaïd Abdesslam à propos de «l’assassinat» d’Abane Ramdane », Sofiane B., Le Jeune Indépendant, 18 ghuct 2004
  • « Plateforme de la Soummam », plateforme créée à l'issue du congrès de la Soummam.
  • « Benjamin Stora à propos de Abane Ramdane », El Watan 26/11/02.
  • « Figures kabyles dans l’histoire politique algérienne », Benjamin Stora, Awal, cahier d’études berbères, uttun wis 25, Paris, 2002.