Simón Bolívar (isem-is ummid s Tespenyult: Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar y Ponte Palacios y Blanco)[1][2], d aserdas d asertay n Venezuela deg tallit yezwaren tagduda tamatut n Venezuela,[3] ilul deg temdint n Caracas igan d tamenrut n Venezuela deg wass n 24 yulyu 1783.[4], d netta i d imesbeddi d uselway n Colombia tameqqrant,[5] yerna d yiwen seg wudmawen ufriren i yuraren tamlilt s wazal-is deg teslallit n waṭas n tmura n Temrikt talatint yellan s ddaw n tuṭṭfa n umenkud Aspenyul seg tsut tis 16 am Colombia, Venezuela, Ecuador, Panama, Bolivia yakk d Piru.[6][7][8]. Ayen yeǧǧan ad yeddem akenni n GEORGE WASHINGTON N TEMRIKT TALATINT.[9][10]

Simon Bolivar
1. président de la Bolivie (fr) Suqel

12 Ɣuct 1825 - 29 Duǧember 1825 - Antonio José de Sucre
président du Pérou (fr) Suqel

8 Fuṛaṛ 1824 - 28 Yennayer 1827
José Bernardo de Tagle (fr) Suqel - Andrés de Santa Cruz (fr) Suqel
aselway

1819 - 1830
président du Venezuela (fr) Suqel

1 Tuber 1817 - 24 Fuṛaṛ 1819 - José Antonio Páez (fr) Suqel
président du Venezuela (fr) Suqel

7 Ɣuct 1813 - 16 Yulyu 1814
Francisco de Miranda (fr) Suqel - Simon Bolivar
Tameddurt
Talalit Caracas d Birthplace of Simón Bolívar (en) Suqel, 24 Yulyu 1783
Taɣlent Spenyul
Venezuela
Ikwadur
Bolivia
Grande Colombie (fr) Suqel
Axxam-is Casa del Vínculo y del Retorno (en) Suqel
Ingenio Bolívar (en) Suqel
Tutlayt tayemmat Taspenyult
Lmut Quinta de San Pedro Alejandrino (fr) Suqel, 17 Duǧember 1830
Ideg n uẓekka Cathedral of Santa Marta (en) Suqel
cathédrale de Caracas (fr) Suqel
Panthéon national (fr) Suqel
Tamentilt n tmekkest isragen igamanen (tasenfert
fièvre typhoïde (fr) Suqel)
Tawacult
Baba-s Juan Vicente Bolívar y Ponte
Yemma-s María de la Concepción Palacios y Blanco
Tissulya akked María Teresa del Toro y Alayza (fr) Suqel  (26 Mayyu 1802 -  22 Yennayer 1803)
Abusin Manuela Sáenz (fr) Suqel
Atmaten-is d yissetma-s María Antonia Bolívar Palacios (fr) Suqel, Juana Bolívar (en) Suqel d Juan Vicente Bolívar Palacios (fr) Suqel
Tawacult
Tiɣri
Tutlayin Taspenyult
Tafransist
Iselmaden Simón Rodríguez (fr) Suqel
Andrés Bello (fr) Suqel
Amahil
Amahil asertay d officier (fr) Suqel
Prizes
Military service
Taseddart général (fr) Suqel
Yennuɣ deg guerres d'indépendance en Amérique du Sud (fr) Suqel
Taflest
Asɣan régularité maçonnique (fr) Suqel

Deg useggas n 1813 yefka-y-as usqamu n temdint n Mérida akenni n AMLELLAY N VENEZUELA,[4][11] Anect-a d ayen ɣef wacu id teddeg (id teqbel) Caracas deg useggas-nni ya, dɣa yuɣal d akenni imisseɣ iy ddan yides alammi yukkes (yemmut). Deg tebrat i yura Bolívar i wenmazul n uselway n tegduda n Granada Tamaynut (ajiniṛal Francisco de Paula Santander) aseggas n 1825[12] yenna-d d akken-id d argaz n twuriwin yemrayen (iweɛṛen) s usrag n wuguren imeɣalen id t-ittmagaren deg isawaɣen-is islullayen.[13] deg wakud anda aṭas meggzen-t d asad amezwaru n Temrikt yerna d tagnit neɣ d udem amezrir deg umezruy n umadal acku yeǧǧa-d tukkest tasertayt id yeflalin deg waṭas n tmura n Temrikt talatint. Tukkest-a tuɣal d tifaskiwin timaɣlanin deg tmura id yettubedren

Iẓuran-is ẓreg

Imrawen-is (lejdud-is) ẓreg

Tameddurt-is ẓreg

Tudert-is taserdast ẓreg

Tudert-is tasertayt ẓreg

Tamekkast-is ẓreg

Ẓeṛ daɣen ẓreg

imniren ẓreg

  1. Simón Bolívar Biography Military Leader (1783–1830) Archived 2017-11-29 at the Wayback Machine
  2. Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar y Ponte Palacios y Blanco el Libertador Archived 2015-09-23 at the Wayback Machine
  3. Simón Bolívar, 1783-1830, Militar y político sudamericano de origen venezolano Archived 2017-08-12 at the Wayback Machine
  4. 4,0 et 4,1 Cronologia de Simón Bolívar Archived 2017-05-12 at the Wayback Machine
  5. La República de Colombia y el nacimiento del proyecto americano de Bolívar : Causas de la disolución de la Gran Colombia Archived 2017-07-18 at the Wayback Machine
  6. SIMÓN JOSÉ ANTONIO DE LA SANTÍSIMATRINIDAD BOLÍVAR PALACIOS: SU ACCIÓN YPASIÓN POR LA MINERÍA Y LAS CIENCIAS Archived 2020-01-09 at the Wayback Machine
  7. O REGRESSO DE BOLÍVAR Archived 2017-11-07 at the Wayback Machine
  8. David Bushnell, Lester D. Langley, Simón Bolívar: Essays on the Life and Legacy of the Liberator, Rowman & Littlefield Pub., 2008 Archived 2015-01-19 at the Wayback Machine
  9. Lester D. Langley, Simón Bolívar: Venezuelan Rebel, American Revolutionary, Rowman & Littlefield Publishers, 2009, p. 9 Archived 2015-01-19 at the Wayback Machine
  10. Tuccḍa n temsisɣelt: Balise <ref> incorrecte : aucun texte n’a été fourni pour les références nommées Tamekkast n Simón Bolívar aselway n tegduda n Gran Colombia
  11. Simón Bolívar, el Libertador Archived 2016-08-12 at the Wayback Machine
  12. GÓMEZ PICÓN, Alirio. Bolívar y Santander. Historia de una Amistad. Bogotá, Editorial Kelly, 1971
  13. ARCINIEGAS, Germán. Cartas Santander-Bolívar. Bogotá, Fundación Francisco de Paula Santander, 1988-1990