Lwennas Meɛṭub

Acennay aqbayli
(Yettusmimeḍ seg Maɛṭub Lwennas)

Lwennas Meɛṭub (ilul deg wass n 24 yennayer 1956 di taddart n tewrirt n Mussa) Mi yessaweḍ 9 n yisegassen deg waddar-is (lɛemer-is) ixedm-d snitra-s tamezwarut akked ccnawi-s imezwura. Tarmit-is tasertayt, tadelsant, akked tugna-s tebda s ifukal ger leqbayel akked yiɛsekriyen n unabad n Lezzayer deg 1963-1964. Deg 1968 Anabad n Lezzayer yesseɣser-d tasertit n useɛreb n Yimaziɣen; Meɛtub yeḥbes-d leqraya-ines kra n yiseggasen mbeɛd yunag ɣer Fransa.

Lwennas Meɛṭub
Tameddurt
Talalit At Meḥmud, 24 Yennayer 1956
Taɣlent Lezzayer
Lmut Tala bounane, Aït Aïssi (fr) Suqel, 25 Yunyu 1998
Tamentilt n tmekkest Timenɣiwt (blessure par arme à feu (fr) Suqel)
Tawacult
Tissulya akked Nadia Matoub (fr) Suqel
Tiɣri
Tutlayin Taqbaylit
Amahil
Amahil auteur-compositeur-interprète (fr) Suqel, amedyaz d acennay
Dduzan n lmusiqa mandole (fr) Suqel
taderbukt
snitra
taɣect
IMDb nm0522033
matoub.rebelle.free.fr, dzmusik.com…, matoub-lounes-eternel.com d matoublounes.com

Tamɣit ẓreg

Lwennas Meɛṭub yebda ccna deg ddunit n uẓawan s talilt n uccenay aqbayli Idir; deg l'album amezwaru-ines "Ay, Izem!" deg 1978, yiwen si gar 36 deg tuddert-is merra, yella d asmures ameqqran deg tmurt n yiqbayliyen.

Lwennas Meɛṭub ixdem-d abaraz amezwaru-ines deg Yebrir 1980 di lweqt n Tefsut Tamaziɣt imi agdud aqbayli ibed mgal anabad n dreɛ n Lezzayer. Aẓawan-is d asserwi n Cceɛbi s uẓawan amaziɣ ; idrisen-ines heddren ɣef tamurt n yimaziɣen, tilelli, tugdut, tayri, nnfu, timektit, amezruy, lehna, akked yizerfan n yemdanen; ihedr-d ɣef wayen yellan, ayen yelhan neɣ yerkan, deg tudert n medden merra.

Tudert Tasertayt ẓreg

Deg 1988 imi bdan ccwalat n Tefsut Tamaziɣt, Lwennas Meɛṭub yettwajeh-d xemsa n iberdan s yifassen n tamsetla n unabad n Lezzayer; yeqqim-d sin n yiseggassen deg ṣbitar yerna yesɛedda 17 n igzamen ɣef lǧetta-s imi yewt-d ɣef tiwwura n lmut.

Di lweqt n ṭṭrad n tajmaɛt n tagmat n yinselmen, FIS akked GIA, i yebɣan ad kksen tugdut si Lezdayer deg useggas n 1992, ḥekmen fell-as s lmut. Deg wass 25 n Cṭember 1994 yettwaxṭef-d s yifasen n tegmat n yinsleman, maca 15 n wussan seld aya, serrḥen-as-d imi walan belli aḥric meqqren n ugdud aqbayli bdan ttgallan deg-sen ɣef sseba-ines.

Deg 1994 yura-d yiwen n udlis (taktabt) ɣef tudert-is s tutlayt Tafransist “Rebelle” (Paris: Stock, 1995).

Arrazen ẓreg

  • 6 Dujember 1994 Meɛṭub yeṭṭef-ed Le Prix de la Mémoire (“Arraz n Timektit”) seg ifasen n massa Danielle Mitterrand, taselwayt n “tuddsa n tlelli n tafransist” (La Fondation France Libertés) deg temdint n Paris.
  • Deg 22 Meɣres 1995, tuddsa n ineymas n l Kanada tefka-yas Le Prix de la Liberté d'Expression (Arraz n tanfalit tilellit).
  • 19 Dujember, 1995 yeṭṭef-ed Le Prix Tahar Djaout (Arraz n Ṭaher Ǧawut) seg ifasen n La Fondation Nourredine Abba (Tudsa n Nourredine ɛabba) deg azadaɣ n l UNESCO deg Paris. Irwan agi yettussema ɣef yiwen n uneɣmas yettwanɣen s yifassen n "tagmat n yinsleman".

Ussan Ineggura ẓreg

 
Lwennas Meɛṭub deg 1988 asmi t-wwten iǧadarmiyen

25 yunyu 1998 azal n 12:30 n tmeddit, takarust n Meɛṭub tettwaḥbes ɣef rrif n ubrid; bu tmegrad deg Tala n Wunnan , u yiwen urgaz ur nettwassen ara, yenɣa Meɛṭub, ijreḥ tlata n tlawin i llant yid-s; tamettut-is Nadia Matoub akked snat n yessetma-s i yettaɣ lhal ireggem-asent ad tent-yawi ɣer Tizi Wezzu . Akken kan, azal n sin neɣ tlata n swayɛ mbeɛd, tamgert n Meɛṭub thuz tamurt n leqbayel merra imi aṭas n medden i t-iḥemlen; ilulufen n lɣaci fɣen ɣef yiberdan n ttnaddin “Anabad Aqettal!”. Sebɛa n wussan n ccwal iǧehden snuhzen tamurt merra; ilemẓyen nnuɣen mgal tamsutla, ẓedmen ɣef izdaɣen akked wayla n unabad. Deg 28 n Yunyu 1998 ilulufen n lɣaci ḥedren ussan-d ɣef timeqbert n taddart-is am akken ad t-ẓren ɣef tikkelt taneggarut ad as-fken tanemmirt akken ilaq lḥal.

Tamgert n Meɛṭub teḍra yiwet n ddurt aqbel anabad n Lezzayer yesɛedda lqanun i menɛen tamaziɣt seg yimukan n lbaylek; Meɛṭub yella d afernan iǧehden mgal lqanun-agi.

Meɛṭub Lwennas nɣan-t iɛdawen n tudert amedyaz, d acennay ameqqran, d win yefkan udem yelhan i ccna n yiqbayliyen, daɣen d ameɣnas ameqqran n tmaziɣt d tugdut, yefka fell-asent ula d idammen-is; yella mechur deg ddunit merra imi iqerreb-d aṭas n medden s imeslayen akked lecɣal-is.

Deg useggas mbeɛd lmut-is, asunded meqqren iḥebs-d Tizi Wezzu imi ilulufen n lɣaci fɣen-d ɣef yizenqan ad sseknen belli ur ttun ara Meɛṭub. L BBC (“tudsa n tifeffaɣt n tmurt n Legliz”) txebber-d belli aḥric ameqqran n lɣaci lumen anabad n Lezzayer ɣef lmut-is ur qeblen ara tamacahutt n unabad i yeqqaren belli d tagmat n yinsleman i t-inɣan.

Azal n 20,000 n lɣaci fɣen-d ɣef izenqan deg useggas wis tlata n temgert-is.

tlata n yiberdan deg temdinin n Saint Denis, Grenoble akked Lyon, tamurt n Fransa, ttusemman ɣef Meɛṭub Lwennas.

Tawacult-is txelq-d yiwet n tudsa (Tundsa n Mɛṭub Lwennas) iwakken ad seɣlin tafat ɣef ssiba n temgert-is akked ad rnun lǧehd-nsen i wid yettnaɣen ɣef yizerfan n yimdanen merra.

Aḥric ameqqran n tudert-is Meɛṭub yella d argaz urmid n yizerfan n ugdud aqbayli, tugdut, akked tilelli; ɣas akken wid yerkan ttqelliben amek ara t-susmen, imi nɣan-t, Meɛṭub deg wulawen n ugdud-is mazal yedder.

Aḍebsaru ẓreg

Aqeddac n Lwennas Meɛṭub tessuddes s 28 iseɣraz (neɣ 34 isunad).