Baṭlimus (talatinit : Ptolemaeus, tagrigit : Πτολεμαῖος, Tifinaɣ ⴱⴰⵟⵍⵉⵎⵓⵙ ), ilull deg useggas n 1 uq.sidna Ɛisa.[1], yegled seg 23 armi d lmut-is deg 40 ,deg Muretanya Baṭlimus d agellid aneggaru seg ccetla tamasilit n tgeldit n inumiden seg baba-s Yuba II ma seg yemmas Kliyubatra Silini II seg ccetla n yibeṭlimiyen( igelliden n Maṣer ) .

Baṭlimus amureṭani

S tuffɣiwin-is d yiserdasen-is , yessebgen-d Baṭlimus tiḥḥerci-ines d takdit-is akka am ugellid-amsaɣ n Ruma . D agellid yettwasnen i yqerben mliḥ ɣer ugdud-is amaziɣ , yunag di akk umenkud arumani , akka am teskendrit d Maṣer d Ṭelyan .

Tudert ẓreg

Tawacult ẓreg

 
Agellid Baṭlimus mi yella d agrud amezzyan .

Baṭlimus d mmi-s n Yuba II  (52 uq. Ɛ.-L .–23 um. Ɛ.-L.) d Kliyubatra Silini II (taqcict tawḥidt n Kliyubatra tis ṣa d Mark Antwan ). Baṭlimus ihi d argas yezɛan aẓar d yidles amaziɣ ( seg baba-s Yuba II d baba 1 ru )  agrigi seg yemma-s daɣen di taggara , arumani ( imi mmi-s d amenkad arumani Klud , Nirun d Kaliɣyula ).

Baṭlimus ilul deg Qeyṣeriya , tamanaɣt n tgelda n Muretanya ( Cercal n wass-a di Lezzayer ) deg umenkud arumani . D isem n lejdud n yemma-s Silini , i d-yekkan si ccetla tabaṭlimusit i d-rran mi t-id-sɛa nettat d Yuba .

Baṭlimus d yelli-s Drusilla tamueiṭanit lemden ɣer yiselmaden irumaniyen . Deg useggas n 19 , yefka-as baba-s leqdic yettcabin iwin n ugellid . Ukkuz n yiseggasen ardekal , yemmut Yuba wis II yuɣal Baṭlimus d agellid .

Tagelda-s ẓreg

Mi yegled ,d nnefṣ-n uglad-is d baba-s Yuba II , Baṭlimus, akka am baba-s,iban-d d imseḥbiber ɣef taẓurit, ɣef tmussni, ɣef tira n yidlisen, daɣen ɣef waddal .  Deg Legrig , rran-asen tajmilt i Yuba wis sin d mmi-s Baṭlimus s yisebdaden , xedmen-as i Baṭlimus asebdad akken ad rren tajmilt i tayri-ines i tɣuri d tira n yidlisen. Ula d netta yefka isebdaden-agi d araz i Akrubulis .Imezdaɣ n Atina rran-as tajmilt i netta d twacult-is acḥal d abrid , d ayen i d-yesbegnen aqader meqqen i sen-gan .

Deg 17 , xedmen yiderma,n imaziɣen n yiǧituliyen d Leɣrament tagrawla meqqren imehl-itt Takfarinas akken ad teffeɣ tgelda-nsen i ufus n Ruma . Iɛum ṭṭrad tafriqt n ugafa merra : ttekkan ula d yiserdasen imaziɣen yellan zik d aklan n Baṭlimus . Ɣas akken yexdem ɣ  kra n tuffɣiwin d yiserdasen-is maca iban-d Baṭlimus ur yecliɛara neɣ ur igir ara iman-is deg tegrawla . Yessuter-d ad yiǧhid akter unembaḍ arumani ɣef tefriqt n ugafa ad as-rnun daɣen i netta di ccan akken ad t-iɛiwen . Xesren yiǧitulen d Leɣrament di taggara deg useggas n 24. Rrbeḥ-agi n Baṭlimus d yirumaniyen tettwaxelleṣ akken ilaq lḥal : sin n yid yennuɣen xeṣren εtas n yidrimen d yiserdasen . Imi d-yuwi rrbɛh-agi yefka-as usqamu arumani araz , ḥesben-t d agellid-ameddakel unṣib .

Yezweǧ d Julya Uranya , umi yemmal-d umezruy belli nettat d tagrigit-tasurit , d taɛeyyalt deg twacult n yighelliden n Ḥumṣ.Yesɛa-d akken deg useggas 37-39 Drusilla ḥala nettat i d-yell-is i ɣ-d-yuwi umezruy .Tezweǧ d Anṭunyus Filiks , aɛessas n unẓul n wayen i wumi neqqar tura Falesṭin ( Israyel ) , deg  52.

Ufan-d tira deg Muriṭanya temmal-d belli Yuba II d Batlimus xedmen taẓallit tamenkadt ( d taẓallit xeddment yirumaniyen i yimenkaden -nsen i yemmuten ) akken i tt-xeddmen yirumaniyen ɣef rruḥ n jedd-is agellid HimṣalI , agellid aqdim n Numidya, d jedd-s si baba-s i Yuba II. Akken id -mmalent tira , Yezmer ad yili Baṭlimus yexdem taẓallit n yigelliden ɣef rruḥ-is netta uqbel ad yemmet, ila d i yimawlan-is ( akken i t-id yemla wajjed aqdim n yimaziɣen )  .Ufan-d tira yiwet i netta sfilliten ad timɣur tgelda-ines ma d tayeḍ sfilliten deg-s tazmert d sseḥa i Baṭlimus.

Lmut ẓreg

 
Asebdad i ugellid , deg Paris (Fransa)

Deg 40, yeɛreḍ it-id umenkad Kaliɣyula ɣer Rumamaca yusem yerfa seg-s imi d-yelsa iselsa i t-yifen , widak-a mmalen-d belli d Baṭlimus i d amenkad mačči d Kaliɣyula ,ladɣa imi unnuɣ -nni ḥala amenkad i t-yettlusun , deg urar n yiǧelladen :yettwanɣa rnan tagelda-ines kmel ɣer Ruma .Ur neẓri ara anda yettwanɣa maca imazranen n was-a qqaren-d ahat di Lugdunum,anda yella Kaliɣyula imiren .

Ur iban ara d acu yerran Kaliɣyula ad yexdem annecta.Nnan-d yimazranen iqdimen belli d tismin n Kaliɣyula ɣef yinesbεuren  , neɣ d leḥmla meqqren i yeɛa Baṭlimus deg nerɣ berra n tgelda-ines .

Mi yettwanɣa Baṭlimus, yekker-d yiwen seg waklan-is i yqedcen deg tɣerma-s , qqaren-as Aydmun ,yella iḥemmel mliḥ aggelid-ines, yegmen ad d-yerr ttaṛ , yexdem tagrawla n Muriṭanya ɣef Ruma. tagrawla-a tusa-d tewɛer ɣef yirumaniyen akka am tin n yiǧitulen d leɣrament  , maca teɣli di taggara , imir tuɣal Muriṭanya tettwamhel seg ucengu arumani tettwafreq ɣef sin n yigudaz taṭenǧit d Tqayṣerit .

  1. Roller 2003, asebter 244