Skundinavya

temnaḍt n Turuft n Ugafa

Skundinavya (s tadanict : Skandinavien, s tnurvijit : Skandinavia, s taswidt : Skandinavien), d temnaḍt n Turuft n Ugafa deg-s Sswid, Nuṛvij, Danmaṛk ed tikkwal deg-s daɣen Finland, Island ed Tigzirin n Faru[1].

  Tlata n tigeldiwin n Skundinavya : Nuṛvij, Sswid ed Danmaṛk.
  Timura niḍen n Skundinavya (tikkwal) : Finland, Island ed Tigzirin n Faru.

Amezruy ẓreg

Seg taggara n uzarmezruy, igduden n Skundinavya sɛin yiwen laṣel ɣef tuddsa tinmettiyin ed ɣer teflas timasɣanin tinaṣlin, tinmettiyin tefellaḥin ur ssinent ara tissumga. Di leqrun wis 8 d wis 11, tella tiwayin n iskundinavyen deg Turuft (Viking) ed iskundinavyen i bdan unermes akked idelsan Utaram ed Tamasiḥit. Seg imiren, tigeldiwin n Nurvij, Sswid ed Danmaṛk nnuɣent wway-gar-asent[2].

 
Tadukli n Skundinavya deg lqern wis 19; (anurviji, adenmarki d asswidi).

Tadukli n Kalmar (1397-1520) teffeɣ tadukli tasertit n tlata n tigeldiwin-nni, umaɛna Sswid ed Danmaṛk nnuɣent ɣef iḥekmen Ilel n Baltik[2].

Takti n Tadukli n Skundinavya iban-d deg lqern wis 19, ed tefka deg Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru ɣef Tamɣiwent n Trawsa[2].

Deffir Ṭṭraḍ Amaḍlan Wis Sin, Sswid tetteṭṭef dima tasertit-ines n trawsa, ma Danmaṛk akked Nuṛvij tekcem ɣer Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas (NATO) deg 1949 ed Finland testinyi aɣan n Paris akked Tadukli Tasuvyitit deg 1947[2].

Seg 1973, Danmaṛk tekcem ɣer Tadukli Tuṛufit, d acu kan, Finland tekcem seg 1995 akked Sswid[2].

Tasnamurt ẓreg

Anezwu ẓreg

Danmaṛk, wenẓul n Sswid ed ugemmaḍ umalu n Nuṛvij sɛant unezwu agarwan, ma talemmast n Skundinavya tesɛa unezwu amenẓaw. Kra n idurar n Nuṛvij ed Sswid sɛant n inezwu n Tundra akked tezɣal tegres, ma deg Island ed Grinland yella unezwu usfaylu[3].

Idles ẓreg

Tutlayin ẓreg

Igduden n Skundinavya fehmen gar-asen mi yettmeslayen mebla lǧehd[4]. Tutlayin n Skundinavya d terbaɛt n tutlayin tiǧermanin deg-s tutlayin tatrarin : tadanict, taswidt, tnurvijit, tislandit ed tutlayt n Faru. S umata tutlayin-nni bḍant ɣef sin n tirbuyaɛ; tutlayin n Skundinavya n usammar (tadanict ed taswidt), tutlayin n Skundinavya n umalu (tnurvijit, tislandit ed tutlayt n Faru)[5].

Tazmilt ẓreg

  1. (en) Scandinavia, deg britannica.com.
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 et 2,4   Scandinavie, deg larousse.fr.
  3.   LE CLIMAT DE LA SCANDINAVIE, deg marcovasco.fr.
  4.   Origines et formation de la Scandinavie, deg clio.fr.
  5. (en) Scandinavian languages, deg britannica.com.